Apropå debattartikeln ”Ompröva Halmstads kommuns översiktsplan”.
Företrädare från Hjärta för Halmstad ställer en välgrundad fråga om översiktsplanen Framtidsplan 2050: Stämmer befolkningsprognoserna?
Framtidsplan 2050 togs fram under covidpandemin – ett klimat präglat av vilja att se framåt, men hopp är inte planering. Planen byggde på en vision om 150 000 invånare – en ökningstakt som statistiskt saknar motstycke.
Halmstads kommun har sedan dess justerat ned till 135 000, SCB pekar mot 113 700 redan år 2040, och om dagens tillväxttakt fortsätter landar befolkningen kring 115 000–118 000 år 2050. Skillnaden är 32 000–35 000 människor – en stad i sig.
Det är som att bygga om Örjans vall till tre gånger dess storlek för en publik som aldrig dyker upp
Ändå fortsätter planeringen för tusentals nya bostäder längs trafikkorridorer utan kapacitetsanalys, på jordbruksmark som planen ska skydda, genom förtätning av områden vars infrastruktur inte är dimensionerad för belastningen. Det är som att bygga om Örjans vall till tre gånger dess storlek för en publik som aldrig dyker upp.
I Ranagård talar utbud och efterfrågan redan sitt tydliga språk. Tornets tomter avsedda för 72 hyresrätter är i dag tomma grusplaner, MTA har sin egen grusplan då försäljning gått trögt, och byggföretagen bollar tomma tomter som en het potatis. Trots detta har kommunen sedan december, när 140 bostäder i Frösakull röstades ner, lagt till ännu fler planerade projekt och bostäder längs samma enkelfiliga vägsträcka mot Knebildstorps rondellen.
Varje invånare är indirekt delägare i kommunen, som i grunden är ett hybridföretag där det handlar om debit och kredit som i den privata marknaden. Kommunen lånar upp pengar och investerar i mark och infrastruktur – kostnader som delvis landar hos dig via skattsedeln. Varje krona som läggs på byggprojekt för invånare som aldrig kommer, är en krona som inte kan anvisas till skola, vård och trygghet.
Föreställ dig ett bolag som expanderar trots att analysen säger stopp – delägarna skulle kräva att styrelsen bromsar.
Det är lätt att glömma bort att offentliga tjänster finansieras av skatteintäkter medan privata företag genererar dem
Framtidsplan 2050 satsar på sjukhus, försvar och högskola för att bli regionhubb. Men man kan inte betala kommunanställdas löner med kommunanställdas skatter – pengarna måste komma utifrån.
I den senaste politiska utfrågningen var kommunpolitikerna enhälligt överens om att "kommunen behöver fler invånare" utan någon direkt fokus på fler privata arbetsgivare och jobb. Det är lätt att glömma bort att offentliga tjänster finansieras av skatteintäkter medan privata företag genererar dem.
I Framtidsplan 2050 står det: "Ingen vet vilka villkor Halmstad har om 30 år. Därför behövs en rullande översiktsplanering." Nu har villkoren förändrats och kommunens egna siffror underkänt befolkningsprognosen - exakt det läge som planen beskriver som skäl för justering.
Det nya kommunfullmäktige efter valet bör därför ompröva grunderna. Korrekta siffror ger rätt planering.
Per-Olof Norr
Ekonom
