Man kan inte låta bli att förvånas över hur ansvariga politiker i Halmstads kommun använder befolkningsprognoser fram till 2050. Frågan är om dessa siffror bygger på verkligheten – eller på en politisk utopi.
När Framtidsplan 2050 – kommunens översiktsplan – togs fram utgick man från att Halmstad skulle ha 150 000 invånare år 2050. Kort därefter justerades prognosen enligt företaget Statisticon till knappt 135 000 invånare. Det väcker en rimlig fråga: vem bestämmer egentligen framtidens befolkning – politikerna eller verkligheten?
Efter 2005 följer utvecklingen i stort sett rikets trend
Ser man på kommunens egen statistik (Statisticon) från 1980 till i dag framträder en tydlig bild. Halmstad har visserligen haft en något högre befolkningstillväxt än riksgenomsnittet, men skillnaderna är små. Efter 2005 följer utvecklingen i stort sett rikets trend.
För 2025 prognostiserades en ökning med 471 personer – utfallet blev 231. Det motsvarar 0,22 procent, jämfört med rikets 0,17 procent. Ändå förväntas något dramatiskt ske mellan 2026 och 2028, där tillväxten plötsligt ökar från 0,21 procent till över 1 procent. Därefter antas en årlig ökning på mellan 0,8 och 1,2 procent fram till 2050.
Detta är svårt att förena med verkligheten. Om dagens utveckling fortsätter landar befolkningen kring 115 000–118 000 invånare år 2050.(SCB, SVT) Samtidigt beräknas Sveriges totala befolkningstillväxt ligga på endast 0,2–0,25 procent per år.
Enligt SCB:s prognoser uppgår Halmstads befolkning till cirka 113 700 invånare år 2040. Kommunens egen statistik anger i stället 123 200. Skillnaderna är betydande. Så varför använder kommunen inte SCB:s siffror? Är de optimistiska prognoserna en medveten beställning för att motivera omfattande byggprojekt för invånare som kanske aldrig kommer?
Det borde vara skäl nog att ompröva Framtidsplan 2050
Skillnaden mellan 150 000 och 115 000 invånare är hela 35 000 personer. Dessa skall bland annat bo på 617 hektar jordbruksmark. Det borde vara skäl nog att ompröva Framtidsplan 2050.
I Framtidsplan 2050 står det att byggnation i första hand ska ske genom förtätning, i andra hand på skogsmark och i sista hand på jordbruksmark. Samtidigt fortsätter byggplaner att drivas igenom. I Haverdal kördes boende och kommunens tjänstemän över av Moderaterna i kommunstyrelsen avseende området HAV1. Socialdemokraterna och Kristdemokraterna, som motsatt sig exploatering av jordbruksmark för solparker, har beslutat och gett förhandsbesked om bostadsbyggande på just jordbruksmark, HAV1.
Om prognoserna inte håller riskerar vi att stå med överdimensionerade projekt och förändrade miljöer – utan det befolkningsunderlag som motiverade dem. HAV1 riskerar att bli norra Haverdals nya sommarby, och kanske kallas Särdals ängar nya sommarby. Enligt Peab kommer bygget att ske efter marknadens behov Susanna Hedborg, forskaren inom hållbar stadsplanering, har rätt som uppmanar Halmstadsbor att ”våga säga nej och stå upp för era stränder”. (HP Debatt, 10/4).
Det känns som om ansvariga politiker agerar som en gammal säljare: ”Tror du inte på mig, så kan jag ljuga mer.”
Ann-Charlott Mankell (HFH), gruppledare
Roger Krook (HFH), ledamot i teknik- och fastighetsnämnden
Gösta Ivansson (HFH), kandiderar till kommunfullmäktige
Hjärta för Halmstad
