Tidigare byggdes vindkraftverk för miljöns skull, nu behövs de för beredskapen. De senaste veckornas krig i Mellanöstern har än en gång tydliggjort varför det är vanskligt för Sverige att vara beroende av fossila bränslen som till stor del antingen kommer från, eller passerar diktaturer. Eller där priset beror på president Trumps senaste infall.
I Sverige finns det ett starkt stöd för att bygga mer vindkraft, ungefär tre av fyra svenskar kan tänka sig mer vindkraft i sin hemkommun. Trots detta stoppades förra året nio av tio vindkraftsprojekt av kommunala veton, och Halmstads kommun bestämde sig för att minska antalet utpekade områden för vindkraft från tolv till tre.
Vad beror det på? I en ny rapport från tankesmedjan Fores som nyligen släpptes vid ett seminarium på högskolan i Halmstad konstaterar sociologen Daniel Lindvall från Uppsala universitet att så snart planerna på ny vindkraft presenteras börjar kritiker att mobilisera. Det sker både i Facebookgrupper och på bygdegårdsmöten.
Fler tycker att det är värt med inskränkningar i utsikten, om det betyder fler lärare i den lokala skolan
När det väl är dags för omröstning i kommunen har kritiken ofta piskats upp till en storm, som få politiker vågar stå emot. De där tre av fyra som är för vindkraft, ja de är en så kallad tyst majoritet, fullt upptagen med att skjutsa ungarna till fotbollsträningen och jobba. De har inte engagemang nog att skriva insändare och kommentera Facebookinlägg på kvällen.
Så hur ska man göra för att minska motståndet och öka acceptansen för vindkraft? I rapporten beskrivs hur större lokalt delägarskap, energigemenskaper och ökad transparens i planeringsprocessen kan bidra till att minska motståndet. Det viktigaste är dock, som så ofta annars, pengar. Om lokalbefolkningen får del av intäkterna från vindkraften går den positiva majoriteten från tyst till högljudd förespråkare, samtidigt som motståndet minskar. Fler tycker att det är värt med inskränkningar i utsikten, om det betyder fler lärare i den lokala skolan.
Värö bruk betyder mycket för Halland, men vackert är det inte, och inte luktar det gott heller
Mekanismen är ungefär densamma som på bruksorter där befolkningen står ut med såväl en ful fabrik i utsikten som dålig lukt och buller eftersom man vet att fabriken betyder jobb åt grannar och familj. Värö bruk betyder mycket för Halland, men vackert är det inte, och inte luktar det gott heller.
För drygt två veckor sedan kom regeringens första efterlängtade utbetalning av ersättning till vindkraftskommuner, den har dock dröjt och länge varit osäker. I stället för att komma i efterskott som opålitliga allmosor från regeringen borde fastighetsskatten på vindkraft bli kommunal och kombineras med en särskild ersättning till närboende. Så ser systemet ut i våra nordiska grannländer där vindkraftsutbyggnaden går snabbare och är mindre konfliktfylld än här.
Mer lokalproducerad energi behövs för den gröna omställningen, för det halländska näringslivets möjlighet att växa och för Sveriges beredskap.
Matilda Molander, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores
