Det finns en viss ironi i att debatten om Haverdals framtid förs från ett redaktionsrum i Halmstads stadskärna, som kämpar med sina egna utmaningar.
Promenera längs Storgatan en vanlig tisdagseftermiddag. Räkna de tomma skyltfönstren. Hallandspostens egen ledarredaktion myntade uttrycket "kronisk butiksdöd" om det man ser, och noterade att beklädnadshandeln i Halmstad gick ned 14 procent under 2021 — en period då jämförbara städer ökade med nästan 5 procent. Det är inte en liten skillnad.
Fråga sedan någon i byarna kring Halmstad hur de tar sig till jobben i Göteborg med kollektivtrafik. Svaret är belysande. Hallandstrafikens egna planer för 2026 konstaterar torrt att resmöjligheterna norrut från byarna "försämras" — resenärer hänvisas till exempel till ett byte vid Haverdalsbro, eller att ta bussen från Haverdal till Falkenbergs busstation för att sedan åka vidare till tågstationen mot Göteborg.
Västkustbanan med direktförbindelser till hela regionen ligger inom synhåll från kusten, men i praktiken utom räckhåll för den som inte har bil.
Svaret från styret var att alla verksamheter är välkomna
Fråga om vilka nya arbetsgivare som lockas till kommunen. Svaret är logistik, lager och detaljhandel — det bekräftar kommunens egen statistik. När Biltema nyligen etablerade ett nytt lager ställde en kommunpolitiker en öppen fråga i fullmäktige: Är det i enlighet med kommunens ambitioner att locka kunskapsintensiva företag som i sin tur genererar större mervärden för ett omgivande samhälle jämfört med lagerverksamheter? Svaret från styret var att alla verksamheter är välkomna.
Det är ett ärligt svar.
Kommunstyrelsens ordförande har själv sagt att staden som en gång var, aldrig mer kommer tillbaka. Det är också ett ärligt svar. Frågan är vad som händer i det utrymmet – mellan det som var och det som ska bli?
Hallandspostens ledare (23/4) konstaterar att Haverdal inte överlever utan Halmstad, vilket är en intressant fråga. Harplinge, Haverdal, Gullbrandstorp, Getinge, Oskarström, Kvibille, Steninge och Villshärad har tillsammans drygt 12 000 invånare. De har en befolkning med stabil inkomst, hög sysselsättningsgrad och stark lokal identitet.
Detta är en påminnelse om att kommunstrukturer inte är naturlagar. De kan förändras, och de har förändrats
Nykvarn hade liknande förutsättningar när de 1999 lämnade Södertälje. Det är i dag en av landets mest välmående kommuner. Vad händer om de små orterna kring Halmstad plötsligt bestämmer sig för att man vill skapa en egen kommun där man själv bestämmer över kollektivtrafiken, boende, vården, skolan och sin framtid?
Detta är en påminnelse om att kommunstrukturer inte är naturlagar. De kan förändras, och de har förändrats — tretton gånger sedan 1980, varje gång på initiativ av människor som tyckte att deras vardag förtjänade ett eget mandat.
Debatten om bostadssegregation i Haverdal är viktig. Men den vinner på att föras med full kännedom om hela kartan — inklusive de delar som ligger utanför Halmstads centrala delar.
Mikael Ring
boende i Haverdal
