Barn i Sverige ska inte behöva oroa sig över om familjens pengar räcker till mat och kläder. Vi ser med allvar på hur den ekonomiska utsattheten ökar och påverkar barns vardag. Det är inte bara en ekonomisk fråga - det handlar om vilket samhälle vi vill ha och vilken framtid vi ger våra barn. Därför måste kampen mot barnfattigdom ges en central plats i årets valrörelse.
Barnfattigdomen växer. En kartläggning från Rädda Barnen visar att cirka 13 procent av alla barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet – 276 000 barn. Över 1700 av dem bor i Halmstads kommun.
Vi möter dagligen familjer som har svårt att få ihop ekonomin. Pengarna räcker inte till basala behov som mat och kläder. Boendekostnader tar en allt större del av inkomsten och många tvingas göra hårda prioriteringar. Ekonomisk stress har blivit vardag, där pengar saknas till busskort, skor, vinterjackor och fritidsaktiviteter. Utsattheten märks i klassrummet, på fritiden och i den ensamhet som uppstår när barn tvingas stanna hemma.
Hungriga barn har svårare att klara skolan. Och när man inte kan gå på fotbollsträningen eller hänga med på skolutflykten för att den kostar pengar, är det lätt att hamna utanför. I spåren av ekonomisk utsatthet ökar risken för sociala problem och kriminalitet.
Utvecklingen i Halmstad speglar resten av landet. I fyra år har vi i Röda Korset, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och Majblomman, följt barnfamiljers ekonomiska situation genom nationella undersökningar. Bilden som framträder är tydlig: de ekonomiska klyftorna ökar. I årets undersökning uppger hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst (under 30 000 kr/mån före skatt) att de haft svårt att köpa näringsrik mat. En av tio säger att deras barn inte alltid kan äta sig mätta. Matfattigdom är i dag en realitet i Sverige.
Regeringen har tagit vissa steg. Bostadsbidrag för ekonomiskt utsatta barnfamiljer har höjts och ett fritidskort har införts. Men det räcker inte. Barnbidraget har lämnats orört, försörjningsstödet hänger inte med levnadskostnaderna och barnvräkningarna fortsätter. Resultatet är tydligt: barn går hungriga och växer upp i ekonomiskt utanförskap.
Barnkonventionen slår fast att varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för att utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt. Föräldrar har huvudansvaret, men om de saknar förutsättningar så har myndigheterna ett särskilt ansvar att säkerställa barns rätt till en skälig levnadsstandard. Inom civilsamhället gör vi vad vi kan för att möta behoven. För att stärka vår samordning har vi tillsammans med Erikshjälpen och Svenska Kyrkan skapat Nätverket för barns rättigheter i Halmstads kommun. Men vi kan inte, och ska inte, ersätta statens ansvar.
Barnfattigdom är i slutändan en konsekvens av politiska prioriteringar. Därför måste årets valrörelse handla om barnen och deras framtid. Om våra politiker menar allvar med att vilja förändra situationen krävs konkreta åtgärder:
• Förebygg och stoppa vräkningar som drabbar barn.
• Inför gratis frukost i skolan.
• Inför avgiftsfri kollektivtrafik för alla barn, året runt.
• Säkra barns rätt till en meningsfull fritid.
• Höj och indexera barnbidraget och bostadsbidraget.
Barnfattigdom handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. Vänjer vi oss vid att vissa barn växer upp i ekonomisk utsatthet och med ständig brist, då har vi också börjat vänja oss vid ett samhälle där inte alla barn räknas – i stället för ett där varje barn har framtidstro och lika möjligheter.
Sima Benni, ordförande, Rädda Barnen Halmstad, Hylte och Laholm
Andreas Stefansson, ordförande, Röda Korset Halmstad
Gittan Leining, ordförande, Hyresgästföreningen Halmstad-Laholm
