Mellan 2019 och 2023 har minst 1 300 chefer köpts ut i landet till en kostnad av minst 800 miljoner kronor, enligt fackförbundet Vision. Det motsvarar i snitt över en halv miljon kronor per chef, pengar som i stället hade kunnat stärka vårdcentralerna, skolorna och äldreomsorgen ibland annat Halland.
I allt högre grad har kommuner och regioner börjat använda utköp som ett sätt att hantera organisatoriska kriser. Men det som på ytan kan verka som en snabb lösning – att byta ut en chef som inte ”fungerar” – kan i själva verket snarare vara ett tecken på strukturella svagheter.
Chefer hamnar nämligen i kläm mellan politiska beslut, oklara mandat, brist på stöd och intern konflikträdsla. Resultatet blir en dyr karusell där samma problem återkommer med nya namn på dörren.
Vi har identifierat följande fem brister som driver kostnaderna för utköp:
• Otydliga roller mellan politiker och tjänstemän gör att chefer får bära konsekvenserna av beslut som de inte har makt över – men ändå förväntas verkställa.
• Bristande konflikthantering leder till att ledningsproblem sopas under mattan tills utköp framstår som den enda lösningen.
• Otillräckliga resurser och mandat gör att chefer förväntas leverera resultat utan att få förutsättningarna som krävs – ett recept för misslyckande.
• En kultur av rädsla där både chefer och medarbetare undviker att fatta svåra beslut eller lyfta problem – av rädsla att bli nästa på tur.
• Avsaknad av tillit och transparens gör att organisationer snabbt tappar förmågan till lärande och utveckling. Varje utköp blir en återställning – inte ett steg framåt.
I Halland riskerar detta att slå direkt mot välfärden. 800 miljoner kronor nationellt motsvarar över 1 000 helårstjänster i vård, skola och omsorg. För kommunerna och annan offentlig verksamhet i Halland hade även en liten del av dessa pengar gjort stor skillnad i dagens pressade ekonomiska läge.
Att köpa ut en chef kan ibland vara nödvändigt. Men när det blir rutin, snarare än undantag, måste vi ställa oss frågan: Vad är det vi inte vågar ta tag i?
Lösningen ligger inte i fler kontrollsystem utan i mod – mod att bygga en ny kultur där chefer får tydliga mandat, där konflikter hanteras professionellt och där politiker och tjänstemän vet sina roller.
HR har en avgörande roll för att bryta denna dysfunktionella cykel. Med rätt mandat kan HR-funktionen arbeta förebyggande – med arbetsmiljö, ledarutveckling och stöd i styrning.
Alltför ofta kallas HR in först när situationen redan är ohållbar. I stället borde HR få resurser och befogenheter att identifiera tidiga varningssignaler och agera innan problemen eskalerar till den punkt där utköp ses som enda utvägen.
Detta kräver dock att HR-arbetet värdesätts på strategisk nivå i organisationen och inte begränsas till en administrativ stödfunktion.
HR-professionen sitter på nyckeln till många av lösningarna – från kompetensbaserad rekrytering och ledarutveckling till strategiskt stöd i utveckling av strukturella förutsättningar och styrsystem. Men för att HR ska kunna bidra fullt ut krävs att funktionen får både resurser och mandat att arbeta strategiskt och förebyggande.
Vi uppmanar därför kommuner och annan offentlig verksamhet i Halland till följande:
• Genomföra en transparent kartläggning av utköpskostnader de senaste åren.
• Utvärdera orsakerna bakom varje fall.
• Investera i systemlösningar i stället för att fortsätta med dyra individlösningar.
Genom att genomföra detta är det möjligt att vi nu tillsammans kan vända denna mycket kostsamma trend såväl i Halland som i övriga landet.
Petra Schedin Stergel
generalsekreterare HR-föreningen
