Sverige präglas av omfattande arbetslöshet bland unga. En anledning är att medan grannländerna har arbetsplatsbaserad utbildning så lyser det med sin frånvaro här. Av tolv unga som läser yrkesinriktade utbildningar är det i Sverige bara en som lär sig via en arbetsplats. Resterande elva lär sig enbart via skolbänken.
Att få till fler lärlingsutbildningar är avgörande för att stärka företagens villkor att växa lokalt och få fler unga i arbete. Behoven är tydliga, särskilt i kommunerna med högre ungdomsarbetslöshet. I Halmstad är 17 procent av de unga (20–24 år) männen inskrivna arbetslösa, samma nivå som i Laholm och högre än 15 procent i Hylte. Bland unga kvinnor är andelen inskrivna arbetslösa 12 procent i Halmstad, 13 procent i Laholm och 9 procent i Hylte. I Kungsbacka är som jämförelse andelen 11 procent bland unga män och 7 procent bland unga kvinnor.
Europeiska länder där en högre andel av gymnasieeleverna är lärlingar tenderar också att ha lägre ungdomsarbetslöshet. Det är relevant, för medan knappt 3 procent av gymnasieeleverna i Sverige är lärlingar, är motsvarande andel i Danmark, Norge och Tyskland ungefär 40 procent. Resurser som går till yrkesutbildningar saknas inte i Sverige, men här finns för lite fokus på interaktionen mellan företag och lärling och för lite kvalitetssäkring.
En jämförelse av de europeiska länderna, visar på ett samband, att varje tio procentenheter högre andel lärlingsutbildningar bland gymnasieelever medför en tredjedels procentenhet lägre ungdomsarbetslöshet. Ju mera kontakt det finns mellan företagen och eleverna, desto smidigare fungerar övergången från studier till arbete. Sverige skulle ha ungefär 1,3 procentenheter lägre arbetslöshet bland unga (15–29-åringar) om andelen elever som är lärlingar vore lika hög som i Danmark, Norge och Tyskland.
I så fall skulle ungefär 660 fler unga i Halland län vara i arbete. Utöver elevperspektivet finns också ett arbetsgivarperspektiv. Genomsnittsåldern är hög bland småföretagare och i de fall där det finns en fungerande lärlingsutbildning har det visat sig att denna även spelar en viktig roll i småföretagens generationsväxling.
Att fler bland den nya generationen får fäste på arbetsmarknaden spelar stor roll på sikt. Småföretagarnas Riksförbund förbereder tillsammans med Lärlingsfrämjandet demonstrationsprojekt för att därigenom medverka till ett generellt väl fungerande lärlingssystem i Sverige.
Skolverket bedriver i dag handledarutbildning men verkets roll skulle kunna stärkas genom att tillsammans med branschorganisationer verka för att skapa en svensk kvalitetssäkring för lärlingsutbildningar, motsvarande den som finns på Åland.
I samverkan mellan Skolverket, företagen och skolor på kommunal går det att skapa en lärlingsutbildning som ger fler unga chansen att komma i produktivt arbete. Lärlingsutbildningar behöver skapas med stark lokal förankring. Det handlar om att fler företag ska kunna växa med en ny generation medarbetare, och att fler unga kan få med sig de faktiska färdigheter och nätverk som de behöver på arbetsmarknaden.
Nima Sanandaji
utredare
Sten Lindgren
förbundssekreterare och styrelseledamot Småföretagarnas Riksförbund
Ghassan Ghaziri
styrelseordförande Småföretagarnas Riksförbund
