En aktuell studie från det amerikanska universitetet Stanford visar att artificiell intelligens inte bara automatiserar arbetsuppgifter – AI förändrar hela arbetsmarknaden. Forskarna beskriver hur AI slår mot unga. Rutinartade uppgifter tas över och effekterna syns inom till exempel kundtjänst, redovisning och mjukvaruutveckling, som tidigare gav unga chansen att bygga erfarenhet.
Konkurrensen om jobben på den svenska arbetsmarknaden blir allt tuffare. Arbetsförmedlingen skriver i rapporten Arbetsmarknadsutsikterna våren 2025 att antalet inskrivna arbetslösa med en eftergymnasial utbildning har ökat kontinuerligt från mitten av 2019. Den snabba teknologiska utvecklingen riskerar att öka klyftorna på arbetsmarknaden om inte fler tar del av kompetenshöjande insatser, inte minst utbildning på både gymnasial och eftergymnasial nivå.
AI riskerar att försvåra inträdet på arbetsmarknaden för unga. Vi ser hur AI tar över research, systematisering och enklare analyser, precis de uppgifter som brukar bli nyexaminerades första steg in i arbetslivet. Resultatet är att många unga i stället möter arbetslöshet.
Samtidigt rymmer AI enorma möjligheter. Rätt använt kan tekniken frigöra resurser och ge unga snabbare tillgång till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Men för att det ska bli verklighet måste utbildningarna hänga med och det är här våra lärosäten har en nyckelroll i att utveckla kurser och program i takt med arbetsmarknadens behov.
I fjol gav regeringen sju universitet och högskolor i uppdrag att utveckla korta kurser med inriktning på AI. Det var ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräcklig. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i en rapport varit tydlig med att AI-kompetens inte kan begränsas till ingenjörer och it-studenter. Den måste byggas in i hela utbildningssystemet, i allt från lärar- och socionomprogram till juridik och ekonomi, och för det behöver lärosäten samarbeta.
Lärosäten som har relevant forskning inom AI bör erbjuda enskilda moduler till universitet och högskolor som ligger steget efter. För att möjliggöra en snabb utvecklingen av utbildningsutbudet behöver tillfälliga medel öronmärkas för det ändamålet.
En sådan samordning skulle innebära att Högskolan i Halmstad och andra lärosäten i Sverige kan svara upp mot arbetsmarknadens framtida kompetensbehov. Om vi inte rustar studenterna för en AI-driven arbetsmarknad nu, riskerar vi att hamna på efterkälken både i Halland och som land.
Högskoleminister Lotta Edholm (L) behöver bygga vidare på regeringens AI-satsning och visa att regeringen tar frågan om AI-kompetensen bland studenterna på allvar. Men också arbetsgivare har ett ansvar och gör det möjligt för unga att utvecklas, lära sig, få handledning och successivt ta sig an mer avancerade uppgifter – med AI som kollega i stället för konkurrent. Det handlar om en organisationskultur där medarbetare känner sig trygga med att experimentera och göra misstag som de lär sig av.
Vi har inte råd att släppa taget om de unga på arbetsmarknaden. Ska Sverige stå starkt i en tid av snabb teknisk förändring krävs handling i dag – av regeringen, på våra lärosäten och på arbetsplatser i hela landet.
Ann-Therése Enarsson
vd Futurion
