Regeringen verkar ha ett enkelt budskap: Färre ska få komma till Sverige, och helst ska de lämna. Oavsett om man bott här åratal efter att ha flytt krig och elände, eller reser hit för att jobba. Strikt invandringspolitik med massiva återvandringsbidrag och kraftigt höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring är svårt att missförstå.
Samtidigt har det sällan varit så enkelt att få jobb i Sverige. Företrädare från näringslivet talar om att industrin kommer att behöva rekrytera 300 000 personer de närmsta åren, befolkningen åldras och kommer behöva mer vård och infrastrukturen ska rustas upp för hundratals miljarder. Industrin, byggsektorn och vården kommer behöva anställa många fler. En enkel lösning skulle vara att låta fler komma hit.
Till exempel visar en ny studie från KTH och Linnéuniversitetet att många av alla de flyktingar som kom till Sverige mellan åren 1980 och 1996 fick ett jobb. Bland annat har man undersökt hur det gick för dem som kommer från länder som ligger utanför Europa. Det visar sig att närmare 60 procent hade ett arbete under åren 2011 till 2014, ett oväntat bra resultat med tanke på att andelen svenskfödda som arbetar ligger på 70 procent.
Men regeringen är tydlig, man vill ha en lägre invandring. Förra året infördes ett lönegolv för den som kommer till Sverige för att arbeta som ligger på 80 procent av medianlönen, något som nu ska höjas till 100 procent. Det innebär att företag måste betala 35 600 kronor för att ta in arbetskraft från ett land utanför Sverige, långt över lägstalönerna i kollektivavtalen. Tufft för företagen. Den som arbetar på restaurang vet att det är ganska mycket mer än vad en diskare vanligtvis tjänar. Som om budskapet inte gick fram vill man höja återvandringsbidraget med över 2 000 procent, till 350 000 kronor.
I Svenska Dagbladet (22/8) skriver statsminister Ulf Kristersson (M) och Maria Malmer Stenergard (M), då migrationsminister, att arbeten med lägre utbildningskrav ”bör tas av dem som bor i Sverige”. Men arbetsmarknaden är inte ett nollsummespel: de som kommer hit för att arbeta konsumerar och producerar också i Sverige, vilket skapar fler arbetstillfällen. De kommande framtida industri- och infrastruktursatsningarna tillsammans med vårdbehoven kommer att skapa nog med arbetstillfällen. Det är inte där skon klämmer. Problemet är att det saknas arbetare.
Utan arbetskraft står vägarna oreparerade med sina potthål, restauranger tvingas stänga tidigare och Sverige blir fattigare. Ett trist besked för den som vill ha bättre vägar eller fler undersjuksköterskor. Kanske vore klokt av regeringen att tänka om?
Att slopa höjningen av lönegolvet och stoppa den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget vore en bra start. Till sist blir ett samhälle rikare av att fler jobbar och betalar skatt – oavsett var de är födda.
