På onsdagen presenterades en positiv nyhet om den svenska skolan. De svenska eleverna i årskurs 4 och 8 förbättrar sina resultat i matematik. Det visar den internationella kunskapsmätningen Timss som undersöker elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det är givetvis ett resultat som är värt att lyfta fram – att eleverna blir bättre är alltid bra.
Men som alltid med statistik finns det fler sanningar att lyfta fram. Bakom mattelyftet återfinns bland annat det dystra faktum att andelen tioåringar som presterar på den allra lägsta nivå nästan har fördubblats sedan den förra mätningen. Det är ytterligare en bekräftelse på den oroväckande trenden att skolsegregationen successivt ökar.
Timssmätningen genomförs vart fjärde år sedan 1990-talet, men det är bara de svenska åttondeklassarna som varit med sedan starten. Sett på utvecklingen över nästan 30 år ser man tydligt att svenska elever presterade på en toppnivå i den första mätningen men att kurvan sedan har fallit kraftigt, för att stabilisera sig på 2000-talet.
Visserligen presterade de svenska åttondeklassarna i denna mätning bättre än man någonsin gjort på 2000-talet, men lyfter man blicken ytterligare så har svensk skola varit betydligt bättre än så. Dagens resultat kan alltså ses som en återhämtning av förlorad mark.
Men det som är verkligen oroande med resultaten från undersökningen är att spridningen i resultaten ökar och att elevernas socioekonomiska bakgrund har fått en allt större betydelse för hur de presterar i skolan. Detta betyder att skolan blivit sämre på att kompensera för elevernas bakgrund.
”Vi har fortfarande ett stort genomslag av den socioekonomiska bakgrunden för hur eleverna presterar. Det gäller i den här undersökningen, men det gäller även alla andra internationella undersökningar som vi gör. Likvärdigheten måste helt enkelt stärkas”, sa Skolverkets avdelningschef Anna Castberg på pressträffen där resultaten från Timss presenterades.
Detta är kanske det allra viktigaste budskapet från Skolverket, den svenska skolan går åt fel håll i att kunna ge alla elever lika möjligheter till en bra skolgång.
Skolverket kan inte säga något om orsakerna bakom att eleverna lyft sig i matematik. Däremot kan man säga desto mer om varför skillnaderna mellan eleverna ökar, och har gjort så under en längre tid. Svaret stavas marknadsskolan.
Visserligen speglar skolan till stor till det omgivande samhället, vilket innebär att boendesegregationen har en stor betydelse för resultaten i skolan. Men det finns också starka drivkrafter inom själva skolsystemet som ökar på skillnaderna mellan elever och mellan skolor. Det svenska skolsystemet är unikt på många sätt, inte minst genom en långtgående marknadisering av skolan som bland annat tillåter stora friskolekoncerner att gå med vinst, vilket i sig skapar drivkrafter att selektera elevunderlaget. Denna uppdelning av elever måste stoppas.
Trots att de svenska eleverna lyfter sina resultat i matematik består alltså de grundläggande problemen med det svenska skolsystemet. Skillnaderna mellan eleverna ökar, och en likvärdig skola blir ett alltmer avlägset mål. För att nå målet om en mer likvärdig skola behövs det genomgripande skolreformer – på nationell nivå.
