Lumpen är inte längre den sociala smältdegel det en gång var, där elitens barn sov i samma dragiga tält och åt samma ljumma ärtsoppa som arbetarungarna. De som nu för tiden plockas ut till militärtjänst och som utbildas för att försvara Sverige i händelse av krig, kommer huvudsakligen från högutbildade familjer. Det menar Peter Bäckström, förste forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
“Systemet skapar en snedrekrytering”, säger Bäckström (DN 4/5). Enligt en aktuell studie från FOI är det ett faktum att ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är chansen att barnen får göra lumpen.
Sedan värnplikten återaktiverades 2017/2018 och blev obligatorisk för alla svenska medborgare från 18 års ålder, kontaktas visserligen alla ungdomar, men det är betydligt färre som faktiskt gör militärtjänst i dag än det var på 1980-talet när alla unga män kallades in.
Då gjorde omkring 50 000 personer (av cirka 100 000 i en årskull inräknat både män och kvinnor) lumpen. En och annan ansökte visserligen om vapenfri tjänst. Men de var få. De hundratal som totalvägrade fick inte sällan sitta i finkan i ett par månader. Numera är det efter mönstringsunderlagen gåtts igenom av Plikt- och prövningsverket och mönstringen genomförd, bara knappt 9 000 personer (av 110 000 unga per årskull) kvar som faktiskt genomför en grundutbildning inom försvaret.
Eftersom Försvarsmaktens verksamhet dessutom ser väsentligt annorlunda ut än den gjorde under 1900-talet, och många befattningar kräver större kunskaper av varje individ då tekniken i försvarets system blir allt mer komplex, är det inte särskilt märkligt att det är de unga som får bäst på testerna och presterar högst i uttagningarna som faktiskt också får göra lumpen.
Att barn till högutbildade ofta gör bättre ifrån sig på tester och har högre betyg är ingen hemlighet. Konsekvensen blir alltså att när Sveriges värnpliktiga 2026 möter de nya kamrater som de ska genomgå tuffa prövningar tillsammans med, så är det troligt att de kommer från samma samhällsklass.
Enligt Peter Bäckström kan snedrekryteringen till militärtjänsten bli ett problem eftersom det är viktigt att försvarsviljan sprids i hela samhället och att förståelsen och kunskapen om försvarets viktiga roll måste finnas överallt. ”Om försvaret återspeglar befolkningen så stärker det legitimiteten för försvaret”, säger han. Samtidigt finns även den ekonomiska aspekten, vilken innebär att det också är vanskligt att det är just de högpresterande unga vars framtid förskjuts och som tappar ett års produktion i samhällsekonomin.
Självklart är både Försvarsmaktens legitimitet och samhällsekonomin betydelsefull. Men oavsett detta är det enda rimliga att det är de som presterar mest som plockas ut för att göra lumpen. Det handlar om att vi ska ha de bästa möjliga förutsättningarna att försvara vårt land om, eller rättare sagt, när ryssen kommer. Frågan är också om militärtjänsten egentligen var så mycket mer jämlik förr i tiden.
Ja, i princip alla män gjorde sin plikt i statens tjänst. Men vissa var malajer och andra tränades för befälsuppdrag. Det är inte helt otippat att rekryteringen även då påverkades av de ungas bakgrund. Vill man förändra situationen är det mot skolans kompensatoriska uppdrag blickarna bör riktas.
