Aniaragymnasiet i Göteborg med 450 elever får sitt tillstånd återkallat från den 15 augusti. Därmed kan friskolan inte bedriva någon undervisning. Detta beslut meddelade Skolinspektionen på onsdagen. Det är så klart ett hårt slag mot skolans ägare, och inte minst alla elever som måste få plats på en ny skola till höstterminen.
Men det finns också orsaker till att Skolinspektionen tar till den skarpaste åtgärd i sin verktygslåda. Återkommande och under lång tid har Aniaragymnasiet inte skött sitt uppdrag som skolhuvudman. Det visar med all tydlighet hur sjukt det svenska skolsystemet är, trots undermålig undervisning kan en friskola år efter år tillåtas driva skolverksamhet och samtidigt stoppa vinsten i ägarnas fickor. Det är helt uppåt väggarna.
På Aniaragymnasiet har det erbjudits yrkesprogram inom till exempel hotell och turism samt försäljning och logistik, men skolan har också erbjudit teoretiska gymnasieprogram till sina 450 elever – varav många nu alltså måste se sig om efter en annan skola.
På Aniaragymnasiets hemsida skriver skolledningen att man tar Skolinspektionens beslut på största allvar, för att i nästa andetag mena att ”beslutet om återkallelse är drastiskt och oproportionerligt”. Därmed var Aniaragymnasiets besked givet, skolan ska överklaga Skolinspektionens beslut. Sista ordet är alltså inte sagt i ärendet, och en utdragen rättsprocess kan vänta.
Skolinspektionen är stenhård i sin kritik mot hur undervisningen har bedrivits på Aniaragymnasiet. Skolan har varit föremål för granskning under mer än tio års tid, och 2019 konstaterade myndigheten att det fanns allvarliga och omfattande brister på skolan, en kritik som kvarstod ett år senare. Hösten 2024 inleddes en ny granskning av skolan, och det är ingen vacker beskrivning som ges av skolan.
Många av eleverna på skolan har gått miste om mycket av den undervisningstid de har rätt till enligt Skollagen. Det handlar om allt från 280 till 386 förlorade undervisningstimmar under de tre år som eleverna har gått på skolan, beroende på program. Skolans betygsättning har också allvarliga brister.
”Detta är inte acceptabelt”, skriver Skolinspektionen rakt upp och ner. Därefter följer en lång rad andra brister som har konstaterats på skolan; själva beslutet omfattar 100 sidor.
Även om Skolinspektionen i det här fallet tar till sitt vassaste vapen och drar in tillståndet för Aniaragymnasiet är det ett stort problem att myndighetens verksamhet på många sätt är för uddlös. Att det har funnits problem på den aktuella skolan i över ett decennium visar detta med all tydlighet. Dessutom finns det inte en möjlighet för Skolinspektionen att med lupp granska all skolverksamhet i Sverige.
Men problemen med den svenska skolan stannar inte där. Dagens skolsystem uppmuntrar tyvärr till ett hänsynslöst agerande från de vinstdrivande friskolorna. Det visas inte minst i detta fall.
Aniaragymnasiet ägs av AF Affärseffekt Framtidsskola AB. Med andra ord drivs skolan som ett aktiebolag. Det är viktigt att påminnas om i sammanhanget, för i grunden är skolans uppdrag – att utveckla eleverna så långt som möjligt – oförenligt med syftet hos ett aktiebolag, som är att bereda vinst till ägarna. Och ser man på ägarbolagets senaste årsredovisning för det brutna räkenskapsåret 2023/2024 blir den här inneboende konflikten i det svenska skolsystemet väldigt tydlig.
Förra året tog nämligen ägarna till Aniaragymnasiet ut 10 miljoner kronor från bolaget – för att stoppa i sina egna fickor. Detta är pengar som är egentligen är avsedda att gå till elevernas undervisning men som läcker ut från skolan. Det är alltså inte så konstigt att det har bedrivits en undermålig undervisning på Aniaragymnasiet.
Det finns två problem här, dels att det är tillåtet att ta ut vinster från skolan, dels att det har fått fortgå så länge. Lyfter man blicken och ser på den större bilden är Aniaragymnasiet tyvärr ingen enskild företeelse utan konsekvensen av ett systemfel i den svenska skolan. Ett första steg till en förändring bör givetvis vara att förbjuda aktiebolag som driftsform i skolan.
Kan en aktiebolagsdriven friskola göra vinst, kommer den också göra det. Och möjligheterna till att göra vinst är många. Ser man krasst på det är elever som är mer självgående och lättundervisade också är mer lönsamma än andra elever. Och för en friskola som drivs som ett aktiebolag är drivkraften stor att locka till sig just dessa elever; dessa elever är helt enkelt billigare i drift. Konsekvensen är förödande, förutom att friskolorna på detta sätt kan leverera vinster till sina ägare blir skolan också allt mer uppdelad.
Denna logik, att locka till sig de duktigare eleverna, gäller i stort för grundskolan. Men för gymnasieskolan kan det se annorlunda ut, trots att det är lättare att genom betygsintagning selektera den här elevgruppen och att dessa elever är rörligare. På gymnasienivå är det nämligen inte de starkaste eleverna som är det mest lönsamma, utan snarare tvärtom. Det är faktiskt de svagaste eleverna i storstadsområdena som är det mest lönsamma, på grund av att de genom betygsintaget har få valmöjligheter. Det är också precis där som aktiebolagsskolorna finns för att fånga upp dessa elever.
Enligt skoldebattören Jonas Vlachos kan detta förklaras genom att dessa elever är ganska skoltrötta och inte ställer höga krav på skolan. Kombinationen av vinstdrivande friskolor och elever som egentligen inte efterfrågar hög kvalitet på undervisningen är så klart inte lyckad. Eftersom dessa friskolor ofta erbjuder yrkesinriktade gymnasieprogram, gärna kopplad till ett löfte om ett arbete efter gymnasiet, är lockelsen stor för skoltrötta elever att söka sig dit.
Tyvärr finns det flera exempel på sådana här friskolor, både friskolekoncerner som har lagts ner och som drivs i dag. Det handlar om John Bauer-gymnasiet som gick i konkurs 2013, och vars skolor lockade till sig skoltrötta elever samtidigt som man bedrev undermålig undervisning. Eller Thoréngruppens skolor som återkommande fått allvarlig kritik från Skolinspektionen, och som har försökt att tvätta bort sin dåliga stämpel genom att förra året byta ägare och även namn – och heter numera Edukatus. Utöver dessa skolkoncerner finns det fler fristående skolor med ett liknande erbjudande till skoltrötta elever, och som tar pengar från skolan och berövar eleverna på sin framtid.
Det bästa är så klart att Skolinspektionen gör det enda rätta, och drar in tillståndet för dessa skojarskolor. Därför är ett mycket välkommet besked att Aniaragymnasiet från höstterminen inte längre får bedriva skolverksamhet. Det tragiska i sammanhanget är att det dröjde så länge innan Skolinspektionen satte ner foten, till skada för alla elever som gått på Aniaragymnasiet.
Svaret från dem som trots de allvarliga bristerna i dagens skolsystem ändå inte vill se några genomgripande skolreformer brukar vara att de friskolor som inte sköter sig är undantag. Men tyvärr, så är det inte. Orsaken till att friskolor är undermåliga är ett systemfel. Kan en aktiebolagsdriven friskola göra vinst, kommer den givetvis också att göra det, till skada för skolans elever som inte får den undervisning de har rätt till, och till men för skolsystemet i stort.
Det finns bara ett svar på att få bort de skadliga skojarskolorna från den svenska skolan. Det är med genomgripande skolreformer i Sveriges riksdag. Här kommer tre enkla förslag till att börja med. Först och främst, förbjud aktiebolagen i skolan. Därefter bör man differentiera skolpengen mellan kommunala och fristående skolor eftersom ansvaret ser olika ut. Till sist måste kötid som urvalsmetod till friskolor tas bort. Med dessa reformer kan den svenska skolan bli mer likvärdig – och det kommer heller inte finnas utrymme för skojarskolor som Aniaragymnasiet.
En förändring av det svenska skolan är viktig. En mer likvärdig skola är helt avgörande för att säkerställa alla barns och ungas framtid, och för samhällsutvecklingen i stort. Låt stå.
