Skolan mitt i byn. Det är ett begrepp för att visa vilken betydelse skolan kan ha i samhället. Skolan är en viktig del i samhället, och samhället är i sin tur beroende av de barn och unga som får sin utbildning och bildning där.
Men bakom dessa fina ord om skolan finns också en verklighet – den kommunalekonomiska verkligheten som den svenska skolan befinner sig i. De senaste åren har skolan fått känna av detta på ett högst konkret sätt när landets kommunala budgetar likt en perfekt storm drabbats hårt av ökade kostnader genom dyrare el, höjda bränslepriser eller inflationen i största allmänhet.
För en månad sedan kom beskedet att utbildningsförvaltningen i Laholms kommun föreslår att två byskolor ska läggas ned, Ahlaskolan och Genevadsskolan. Och detta redan till hösten. Beskedet har mötts av kraftiga reaktioner, framför allt från berörda föräldrar. Det är inte konstigt.
Det är aldrig populärt att stänga en skola eftersom det får en stor påverkan för de elever som går där, med allt vad det innebär för nya förutsättningarna för barnens familjer. De elever som tidigare på egen hand kunnat ta sig till och från skolan behöver kanske få skolskjuts till sin nya skola. En skola mitt i byn är också ett tecken på ett samhälle som frodas och är livskraftigt.
”Vi har konstaterat sedan tidigare att de strukturella merkostnader vi har framför allt finns på de små skolenheterna. Nu kan vi i den här utredningen se att det är möjligt att genomföra en avveckling av Ahlaskolan och Genevadsskolan, men i nuläget inte av Hishultsskolan”, sa utbildningschefen Richard Mortenlind till HP i samband med att förslagen om att lägga ned de två skolorna offentliggjordes.
Utbildningsnämndens ordförande Åke Hantoft (C) säger i en intervju med HP att förslaget att lägga ned de två skolorna egentligen inte görs av ekonomiska skäl.
”Jag hävdar att det inte handlar om pengar. Det här handlar om en långsiktig effektiv skolorganisation med bibehållen kvalitet och en likvärdig skola”, säger han (29/2).
Givetvis är likvärdigheten, att alla barn ska erbjudas lika möjligheter till en bra skolgång, oerhört viktig. Men Åke Hantoft för här sina väljare bakom ljuset. Det främsta skälet till att lägga ned Ahlaskolan och Genevadsskolan handlar inte om att säkerställa likvärdigheten utan om att spara på skolan i Laholm. Och det behöver de ansvariga politikerna vara ärliga med.
I Laholms kommun har utbildningsförvaltningen under en längre tid haft i uppdrag att se över hur skolorganisationen kan bli mer effektiv, vilket i praktiken innebär att ta fram på vilka grundskolor som ska läggas ned.
Bakgrunden till utredningen är dyster, skolan dras med stora underskott. Den senaste prognosen pekar på minus 18 miljoner kronor för 2024. Det innebär att skolorna kommer att kosta 18 miljoner kronor mer än vad politikerna har budgeterat på skolorna. Men skulle politikerna satsa mer pengar på skolan i sin budget blir det inget underskott.
Det är alltså egentligen inte skolornas ”fel” att man går minus, det handlar framför allt om hur mycket pengar som de får. Detta är den kommunalekonomiska verkligheten för landets skolor – läggs det mindre pengar på skolan leder detta självklart till större risk för underskott. Men lösningen på ett underskott, som i till exempel Laholm, är allt för ofta att spara ännu mer på skolan. Och det är uppdraget för den utredning som utbildningsförvaltningen har gjort i Laholm, men som ännu inte är offentlig. Det går med andra ord inte att tycka så mycket om den, annat än vad företrädarna för Laholms kommun säger om utredningen.
Än så länge handlar det bara om ett förslag som Laholmspolitikerna inte tagit ställning till ännu. Den 27 mars ska förslaget att lägga ned de två skolorna behandlas av utbildningsnämnden men ytterst är det kommunfullmäktige som har avgörandet i sin hand. Med tanke på att det politiska styret Ansvar för Laholm har en betryggande majoritet i fullmäktige kommer frågan avgöras av styret.
På vägen till ett beslut finns det givetvis möjlighet att påverka politikerna; de två skolorna har hotats av nedläggning tidigare. I grunden är det ett fattigdomsbevis att lägga ned småskolor så fort det ska sparas på skolan.
Menar vi allvar med att skolan i grunden är ett kommunalt uppdrag så måste givetvis också kommunerna satsa på sina skolor. Det vinner alla på i längden. Tyvärr ser det inte ut så i Skolsverige, och allt för ofta uppfattas skolan från kommunalt perspektiv som en tung budgetpost. Det främsta beviset på det är att skolan drabbas direkt när det är sämre tider. Denna funktion som en budgetregulator är inte värdigt ett av välfärdens viktigaste uppdrag.
Skolan är en samhällsinvestering – i framtidens medborgare. Så borde det vara i Laholms kommun, och i Sverige.
