Förslagen om vinstbegränsning som nyligen presenterats är allvarliga för svensk skola. Mattias Karlsson kallar min beskrivning av konsekvenserna ”totalt aningslös”. Jag har respekt för att man tycker olika om vem och vilka som ska tillåtas bedriva utbildning i Sverige. Men konsekvenserna av förslagen bör vi kunna enas om. Annars riskerar de här besluten att fattas på felaktiga grunder.
Förslagen om vinst kanske svarar på politiska problem för enskilda partier, men knappast på problemen i klassrummen. Själv har jag förmånen att få träffa och prata med våra skolor dagligen och de ger en helt annan bild är den som många politiska texter målar upp. Vi möter inte några som tror att fler kommer gå ut grundskolan med fullständiga betyg om vinster förbjuds.
Låt oss ta ett exempel av alla de förslag som presenterats, om villkorade statsbidrag. Statsbidrag utgör i dag cirka 8 procent av de fristående skolornas finansiering. Samtidigt är vinstmarginalen bland fristående skolor 3–4 procent. En förhållandevis låg siffra och som ska säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. Försvinner statsbidragen leder det omedelbart till röda siffror. Och det gör dem för de skolor som väljer att flytta resurser mellan olika skolenheter, det utredningen kallar ”värdeöverföring”, men som är helt naturlig fördelning av resurser.
Förslagen kommer att få stora effekter för svensk skola. De kommer att drabba välfungerande skolor och det kommer hindra och försvåra för nya att starta. Det rör sig om 420 000 elever i fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det vore aningslöst att inte tala öppet om konsekvenserna för dessa. Den största insatsen som kan göras för att säkra likvärdigheten är att säkerställa att ingen elev tillåts gå vidare i en skola som inte klarar av sitt grundläggande kunskapsuppdrag, detta oavsett om det är en kommunal eller fristående skola.
Andreas Mörck
förbundsdirektör Almega Utbildning
Svar:
Syftet med den svenskan skolan måste vara ett och samma – att bilda och utbilda nästa generations samhällsmedborgare. I detta ligger både att individen ges möjligheter att förverkliga sig själv och att kompetensförsörjningen för samhället i stort säkerställs.
Tummar vi på detta mål för skolan, ja då kommer vi att få problem att erbjuda alla elever lika möjligheter till en bra skolgång. Men tyvärr är det precis det vi har gjort i Sverige, framför allt för att skolans finansiering är gemensam medan vi har olika utförare, privata och offentliga, med olika mål.
När jag skriver att Andreas Mörck är ”totalt aningslös” är det hans beskrivning av ”välfungerande skolor” som jag hänvisar, det vill säga det han ser som bra skolor också är de skolor han företräder, vinstdrivande friskolor. Om man inte ser konsekvenserna av att vi i Sverige tillåter offentligt finansierade skolor att ta ut vinster, då är man enligt min mening aningslös om konsekvenserna av detta – en alltmer segregerad skola.
För en mer likvärdig skola behövs det därför genomgripande förändringar av den svenska skolan. Ett litet steg på vägen är den utredning som tidigare i år lade fram flera förslag på hur friskolornas vinster kan begränsas, förslag som jag välkomnar.
Varje skolpeng som inte kommer skolorna till del, är en slant mindre till våra barns framtid. Det går inte att komma runt detta faktum. Men detta tycks inte Andreas Mörck vare sig vilja uppmärksamma eller ens erkänna. Det är att totalt förneka hur dagens skolsystem fungerar.
Mattias Karlsson
politisk redaktör
