I HP:s ledare ”Haverdal är också en del av Halmstads kommun” utgår Mattias Karlssons text från ett citat på en skylt längs Särdalsvägen. En skylt som de flesta av oss nog tolkar som en komisk travesti på ”Varning för hunden”.
Men icke Mattias Karlsson som väljer att tolka skylten som ett tecken på mentaliteten hos många boende i Haverdal: som ett samhälle där man inte vill ha nya invånare och som stänger dörren mot framtiden. Detta är ett paradexempel på en anekdotisk bevisföring, så kallad ”proof-by-example”, men anekdoter är notoriskt opålitliga om man vill ta reda på och beskriva hur saker ligger till.
Det öppna kustnära jordbrukslandskapet är viktigt för Halmstads framtid och kallas för ”en del av kommunens själ”. Den bistra sanningen är dock att odlingslandskapet i Halland, liksom övriga Sverige, sedan slutet av 1900-talet har genomgått en stor förvandling.
Fåglar som förr var vanliga i kustlandskapet, såsom tofsvipa och storspov, har blivit sällsynta
Jordbruk har lagts ned, ängar och betesmarker har förbuskats, åkermark har förvandlats till nya bostadsområden. Detta har lett till att odlingsmarker för vår mat försvunnit och att biologisk mångfald gått förlorad. Fåglar som förr var vanliga i kustlandskapet, såsom tofsvipa och storspov, har blivit sällsynta.
När man färdas norrut längs kustvägen är det först när man kommer till Särdalsvägen som man får en förnimmelse om hur kustlandskapet i kommunen en gång har sett ut. Kuststräckan från Särdalsvägen i norra Haverdal till Steninge är nu blott en smal korridor som är en rest av detta landskap.
Längs denna kuststräcka får man den vida utsikten över åkrar och ängar mot havet och blicken kan vandra kilometerlångt. Kuststräckan ger landskaps-och naturupplevelser som betyder mycket för många människor, inte endast närboende utan också andra kommuninvånare, hallänningar och sommargäster, från när och fjärran.
Anekdotisk bevisföring används ofta som metod för att sprida fördomar
Att bevara detta kustlandskap från exploatering av ny bebyggelse grundas på samhällsintressen som sträcker sig långt utanför Haverdals gränser och är viktigt för kommande generationer.
Anekdotisk bevisföring används ofta som metod för att sprida fördomar. En tidning som HP borde stå över sådana metoder när man argumenterar för hur kommunens framtid ska se ut. Det öppna kustlandskapet är en del av kommunens identitet, väl beskrivet i kommunens Framtidsplan. Därför gör Haverdals samhällsförening rätt i sitt motstånd mot exploatering av marken längs Särdalsvägen.
Staffan Svensson (C)
Christel Cederberg (C)
Centerpartiets avdelning Harplinge-Steninge
Svar direkt:
Att observera verkligheten som den är, och rapportera om det. Det är viktigt för mig som journalist. I min roll som politisk redaktör har jag också möjligheten att tycka till och framföra åsikter, det ligger i mitt uppdrag som politisk redaktör.
Att läsa, och inte minst se, den aktuella hundskylten är ett sådant exempel. För en som inte är bofast i området tycker jag att den är hotfull, men tanke på dess budskap. Den föreställer en stiliserad schäferhund med en person som ligger ner på marken, med följande text: ”När hunden kommer lägg dig platt på marken och vänta på hjälp. Om ingen hjälp kommer: lycka till.”
Om det är ett skämt eller inte tycker jag ligger hos betraktaren att avgöra. Vad Hallandsposten också har rapporterat är att det finns ett stort motstånd i Haverdal till att det ska byggas nya bostäder på tätorten. Därav min slutsats. Samtidigt skriver jag också att man ”kanske inte ska döma ut hela Haverdal efter en ’varning för hunden’-skylt.”
Att förneka detta faktum är att blunda för framtiden
Men åter till själva kärnfrågan. Det behövs mark för nya bostäder i hela Halmstads kommun. Så även i Haverdal. Att förneka detta faktum är att blunda för framtiden. Haverdal är inget reservat som stängt dörren till utveckling, utan ett dynamiskt samhälle.
Det aktuella området utmed Särdalsvägen, kallat HAV1, är utpekat för bebyggelse i både den nu gällande översiktsplanen och den så kallade utbyggnadsplanen som är en slags tidtabell för översiktsplanen. Att området ska bebyggas har med andra ord beslutats efter en gedigen demokratisk process där Halmstadborna har fått vara med och tycka till. Det är något som de två centerpartisterna är väl medvetna om.
Nu kommer arbetet med att ta fram en ny detaljplan för de 180 nya bostäder som planeras på HAV1. Det planarbetet är omfattande och omfattar också ett samråd i demokratisk anda.
I mitt uppdrag som politisk redaktör på Hallandsposten vill jag verka för en positiv utveckling av hela Halmstads kommun. Därför välkomnar jag också den aktuella utbyggnaden av Haverdal utmed Särdalsvägen.
Mattias Karlsson
politisk redaktör
