Riksorganisationen Svenska Lantmännen spår att den totala skörden väntas landa på omkring 5,6 miljoner ton i Sverige. Det är lägre än 2020 års skörd och något lägre än snittet för de senaste fem åren, det extremt torra året 2018 undantaget.
I bakgrunden ligger den varma och snustorra perioden från slutet av maj till slutet av juni.
– Hur mycket man tappar beror på hur lång torrperioden är och om grödorna har möjlighet att återhämta sig när väl regnet kommer, säger Jörgen Karlsson.
Han fortsätter:
– Den senaste tidens värme gör att mognaden påskyndas och vi får inte lika bra matning av axen. Troligen kommer vi få normalskörd när det gäller höstgrödor men vårgrödorna kommer ligga under normalt. Kanske får vi ett tapp på cirka 20-30 procent, men det är svårt att säga i dagsläget.
Ruskväder i våras påverkar också
Inte bara torka påverkar skörden. Jörgen Karlsson menar att maj som var våt och kall var bra för höstsäden, men att vårsäden blev lidande. Det regniga och kalla vädret gjorde att flera bönder hade svårt att så, vilket ledde till förseningar.
– Det som bygger skörd är hur många och stora ax du har och storleken på kärnorna. Vid tidig torka reduceras antal skott per planta vilket ger färre och mindre ax och om torkan infaller efter att säden gått i av får vi små kärnor.
Den heta sommaren 2018 var i mångt och mycket ett mardrömsår för bönderna i Laholm. Vallberga lantmän tog då emot 28 000 ton jämfört med 2019 och 2020, då invägningen landade på 78 000 ton.
Glad åt midsommarregn
Men trots den nuvarande hettan och Lantmännens beräkningar är Jörgen Karlsson inte oroad inför årets skörd. Den höstsådda arealen är större än normalt och höstgrödorna klarar ofta torka bättre och har en större skördepotential än vårgrödor.
– Jag är glad att regnet kom som det gjorde. Annars hade det nog kunnat bli liknande siffror som 2018 om inte regnet hade kommit där runt midsommar, säger Jörgen Karlsson.
