Som HP tidigare berättat växte den nu 49-åriga kvinnan upp på Vallås i Halmstad, men flyttade 2013 med sina fem barn och deras far till Syrien för att ansluta sig till den terrorlistade organisationen Islamiska staten.
LÄS MER:Fotbollstjej i Halmstad tog barnen till IS i Syrien
Redan i början av augusti det året stupade kvinnans man, som brukade gå klädd som en bokstavstroende salafist i Halmstad, i strid för IS. Han dog när han deltog i slutstriderna om flygplatsen Menagh norr om Aleppo.
LÄS MER:Jihadist var aktiv i moskén innan han dog i strid för IS
Men detta fick inte kvinnan att försöka lämna IS och Syrien. I stället ska hon enligt åtalet ”som vårdnadshavare och den vuxna person som haft ensamt ansvar och störst inflytande över (sonens namn) möjliggjort att han kunnat rekryteras och användas som barnsoldat från det att han var 12 år fram till dess att han fyllt 15 år”.
Brotten gäller alltså från augusti 2013 till sonens 15-årsdag i maj 2016.
Har stor betydelse
– Det här fallet har stor betydelse, som alltid när man för första gången prövar ett nytt rättsområde – men det är extra viktigt eftersom det handlar om ett så allvarligt brott, kommenterar kammaråklagare Karolina Wieslander.
LÄS MER:IS-mamma från Halmstad begärd häktad
Trots att det är två brottsrubriceringar – både grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott – handlar det om samma typ av brott. Eftersom lagen ändrades sommaren 2014 har åklagarna tvingats använda olika rubriceringar beroende på när i tiden brottet utfördes.
LÄS MER:IS-mamman från Halland häktad
– Här har vi ett svenskt barn, som inte längre lever, som har använts för att vara barnsoldat. Då är det viktigt att domstolen utreder omständigheterna runt detta, säger Karolina Wieslander.
Hennes kollega som varit förundersökningsledare i ärendet, kammaråklagare Reena Devgun, har tidigare förklarat för HP att bevisning i sådana här fall ofta försvåras genom att vittnen kan vara döda, befinna sig utomlands eller vara rädda för att ställa upp i domstol.
I rätten ska vi gå igenom chattar, visa fotografier, ta upp generella rapporter om IS inställning till barnsoldater samt ha vittnesförhör med åtta personer.
– Jag vill inte kommentera någon bevisning innan vi har haft vår sakframställan i domstol, men som framgår av stämningsansökan åberopar vi ganska omfattande bevisning, säger Karolina Wieslander, som varit biträdande förundersökningsledare.
– Bland annat ska vi i rätten gå igenom chattar, visa fotografier, ta upp generella rapporter om bland annat IS inställning till barnsoldater samt ha vittnesförhör med åtta personer, fortsätter hon.
Exempelvis ska terrorexperten Magnus Ranstorp höras om den åtalades make och att hon kände till hans ideologiska övertygelse när hon följde med maken till Syrien 2013.
Ville styras av sharia
Ett annat vittne ska berätta om hur kvinnan, under tiden innan de flyttade till Syrien, var med och utsatte sina barn för jihadistisk propaganda och själv uttalade att hon ville leva i en islamistisk stat styrd av sharialagar.
Med tanke på att den åtalade kvinnan nekar till anklagelserna och hävdar att hon var tvingad att stanna hos IS och inte kunde påverka sin situation eller ta sig därifrån har åklagarna samlat på sig en massa saker som ska motbevisa detta.
Bland annat har kvinnan skrivit till sin svärmor i Halmstad att hon ville stanna i Syrien. 2014 gifte hon nämligen om sig med en annan IS-krigare, som hon också fick barn med.
Hon har även skrivit till sin bror att hon inte är ledsen, trots att det är brist på mat, och att hon inte vill ha hjälp av svenska myndigheter.
Dokument från IS
Det finns också dokument från IS, beslagtagna av den amerikanska koalitionen i Syrien, som visar att kvinnan fick matransoner och änkepension av Islamiska staten för att hennes make dött som martyr. Enligt åklagarna visar detta att hon frivilligt levde i IS-kontrollerat område och var ensam vårdnadshavare för sonen när han rekryterades 2013.
Åklagarna har dessutom utrett kvinnans ekonomi – hur hon köpt vandringsbyxor och terrängskor till barnen, samt fått hjälp med att köpa varor i Halmstad – för att visa att hon kunde styra över sin egen ekonomi.
I bevisningen finns också foton och meddelanden som visar hur hon låtit sonen gå med uniform, stridssele och vapen hemma, samt utbildas och tränas för strid med såväl pansarvärnsvapen som automatvapen.
– Vi anser det också utrett att även hennes äldre son varit barnsoldat, även om det var kortare tid i hans fall eftersom han hunnit bli 14 år innan han rekryterades. Men när det gäller honom anser vi inte att bevisen för att hon kunnat påverka situationen är lika starka som när det gäller hans lillebror, säger Karolina Wieslander.
Rättegång börjar på måndag
Måndagen den 10 januari inleds rättegången i Stockholms tingsrätt. Totalt är fem förhandlingsdagar inplanerade, med avslutande slutpläderingar fredagen den 21 januari.
– Från åklagarhåll är det bara några korta stunder vi tänker begära stängda dörrar, i övrigt anser vi att det mesta av rättegången kan vara offentligt. Enda reservationen för åhörare är om tingsrätten har några begränsningar kopplade till pandemin, säger Karolina Wieslander.
Straffet för grov krigsförbrytelse är fängelse i lägst fyra år och högst 18 år eller livstid.
