Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Vanliga missförstånd om tjänstemännens ansvar

Offentligt anställda har både straffrättsligt och disciplinrättsligt ansvar

ANNONS
|

Replik

Apropå insändare "Vad skulle hända vid ett kraftigt regnoväder?", av Håkan Bengtsson, HP 29/10

I en intressant artikel om bristen på ansvar vid till exempel översvämningar skriver Håkan Bengtsson att "i dagens Sverige har vi inget tjänstemannaansvar, det har tagits bort av S-regeringen 1 januari 1976. Tänk vad bra att alltid kunna skylla på vädret och slippa ansvar för det man ansvarar för".

Påståenden att tjänstemäns (tjänstepersoners) ansvar upphörde i mitten 1970-talet är fortfarande vanligt förekommande och bygger på missförstånd eller bristande uppdatering. 1989 återinfördes begreppet tjänstefel för anställda inom offentlig sektor i brottsbalken och ersatte därmed den tidigare lagstiftningen om ämbetsbrott.

ANNONS

Offentligt anställda har både straffrättsligt och disciplinrättsligt ansvar om man åsidosätter sina skyldigheter eller begår brott i tjänsten. Tjänstefel innebär att uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätta vad som gäller för uppgiften.

Andra former av brott kan vara mottagande av muta eller bestickning. Vidare kan den som sätter offentlighetsprincipen ur spel, till exempel genom att vägra eller förhala utlämnande av offentliga handlingar, dömas för tjänstefel.

Motiven för straffrättsligt ansvar i offentlig verksamhet ska vara att sådant ansvar erfordras för att tillgodose medborgarnas intresse av att offentliga funktioner fullgörs på ett korrekt sätt.

Hans Bengtsson

medförfattare till bland anat boken Vår offentliga förvaltning (Gleerups).

ANNONS