Halmstad kulturmiljöprogram (2014) anger för Busör i Särdal: ”Ny bebyggelse bör undvikas inom området. Mindre komplementbyggnader/uthus i anslutning till befintlig bebyggelse kan dock tillåtas.”
Trots detta står den överdimensionerade villan, det i folkmun så kallade ”Badhotellet”, på plats i Busörs känsliga miljö. Hur kunde det ske? Den frågan har vi under ett års tid förgäves sökt svar på.
På handläggarnivå hävdar man att allt skötts enligt regelverket. Bygglovschefen Kim Ferm kan numera inte vidgå att fel har begåtts, om så skett ska det hanteras internt som arbetsmiljöfråga. Att hänvisa till arbetsmiljö är inadekvat.
Snarare är det en kompetensfråga. Handläggare 1 accepterar stora avvikelser från beviljat bygglov utan redovisade argument. Fel! Handläggare 2 gör rätt som meddelar att nytt bygglov krävs på grund av för stora avvikelser. Rätt! Handläggare 3 underkänner bedömningen av kollega 2, som utan närmare motivering ändrar uppfattning och utfärdar startbesked, senare även slutbesked. Fel!
Förvaltningschefen Anders Thorén uppger att han väntar på att Ferm ”ska redovisa för mig vad vi kommit fram till” (HP 11/11). Det är konstigt då Thorén tidigare mejlat oss och meddelat att det inte pågår någon utredning. ”[Huset] står där det står, fullt lagligt med slutbesked”, enligt byggnadsnämndens ordförande Jan Prytz (M) (HP 11/11). ”Förvaltningen kommer inte att jobba vidare med ärendet”, avslutar Thorén (HP 11/11). Det verkar råda förvirring på byggnadskontoret.
I motsats till tjänstemännen har byggnadsnämndens ordförande en klar uppfattning. Han har som ”privatperson” promenerat i området och tyckt att det ”såg mycket märkligt ut” och undrar ”hur tusan detta hade gått till” (HP 11/11). Han kan inte tänka sig ”att byggnadsnämnden skulle ha ställt sig bakom det här om det varit känt att resultatet skulle se ut på detta vis”.
Trots insikten ifrågasätter han vårt engagemang och undrar vad vi vill ”uppnå med vårt agerande”. Ja, varför inte en rättssäker bygglovsprocess som behandlar alla på ett likvärdigt sätt? Det borde Prytz ha som första prioritet och inte gömma sig bakom påståendet att då slutbesked givits, så är ärendet avslutat. Det är felaktigt, som också HP rapporterat (13/11). Någon på kommunal nivå måste ta ansvar för den undermåliga handläggningen, Prytz har fortfarande möjlighet att axla det ansvaret.
Vi har engagerat oss länge för att värna en av få icke hårt exploaterade kuststräckor. ”Badhotellet” är ett exempel på hur felaktigt handlande av kommunen förstört en kulturmiljö, satt rättssäkerheten ur spel och använt olika måttstockar i sina bedömningar.
Efter HP:s artiklar har vi fått samtal från personer, som vid bygglov fått avslag för avvikelser på nivån 10 cm. ”Badhotellets” avvikelser på höjden är 180 cm, men det är tydligen ok. Det borde vara solklart att tillägg av ett helt våningsplan inte är en smärre avvikelse från beviljat bygglov.
Tjänstemännen har varit ovilliga att diskutera sakfrågor och avvisat alla tankar på felaktigheter. Men det behövs en genomlysning av om tjänstefel begåtts. Den högst politiskt ansvarige verkar medge fel i hanteringen, men gör det klassiska misstaget att se sig ”privatperson” när han ser det ”märkliga” bygget. Därefter nöjer han sig med att gömma sig bakom ett utfärdat slutbesked, som han felaktigt hävdar innebär ett avslut på ärendet.
Byggnadsnämnden bör se till att en oberoende utredning görs av handläggningen, inklusive beslutsunderlag, beslut under bygglovsprocessen, och pröva om det finns anledning att aktualisera frågan om tjänstefel i anledning av felaktigt utfärdade start-och slutbesked och de juridiska konsekvenserna av besluten. Beslut har tagits i byggnadsnämndens namn, så precis som Prytz säger så vilar ansvaret ytterst på nämnden.
Anders Rydin
Särdal
Flemming Norrgren
Steninge
LÄS MER:Kommunen tillät att bygge vid havet fick växa på höjden