Det har gått ett år sedan de första fallen av covid-19 upptäcktes i Halland och Halmstad. Perioden kan minst sagt beskrivas som intensiv då den ena krisen avlöste den andra. Bara några dagar efter att man avhandlat översvämningen i Nissan i slutet av februari inrättades den 11 mars en ny krisstab för att hantera situationen med coronaviruset.
– Får vår del var det inte själva smittspridningen som gjorde att vi valde att gå upp i stabsläge utan det var för att det började komma väldigt mycket frågor, både från allmänheten och från organisationen. Då konstaterade vi att det inte längre var normalläge och drog igång stabsarbetet tidigt för att kunna fånga helhetsbilden och avlasta övriga verksamheter, berättar Mattias Rossköld.
Krisen har blivit vardag och det gäller att skapa en uthållighet.
Ett år senare pågår fortfarande krishanteringen och stabsarbetet, men i annorlunda form. Till en början bemannade omkring 20 personer den kommunövergripande staben för att ta fram svar på frågor som aldrig tidigare ställts och hantera ny information som kom efter hand. När sommaren kom och smittläget förbättrades kunde kommunen lämna krisläget men under den andra vågen har man åter igen en krisstab men den här gången med erfarenhet av pandemihantering i bagaget och bara en handfull personer.
Ett år av konstant krishantering
Mattias Rossköld berättar hur det under hela året varit en balansgång mellan att hantera coronakrisen och den ordinarie verksamheten. Under vissa perioder har krisen varit högsta prioritet och andra verksamheter tvungna att prioriteras ned medan det under andra perioder gått att bedriva verksamheterna som vanligt när smittoläget varit lugnare.
– Krisen har blivit vardag och det gäller att skapa en uthållighet. Det går inte att jobba i en kris och samtidigt bedriva ordinarie verksamhet fullt ut utan man måste få en balans för att kunna växla mellan vad som är i fokus. Det är en av de svåraste frågorna, att veta hur vi ska fördela krafterna och få insikt i organisationen när krisen är prio ett och man behöver sänka ambitionsnivån för att flytta över resurserna, säger Mattias Rossköld.
LÄS MER:Ana Maria Chrysoulakis om pandemiåret: ”Jag känner att vi har lyckats”
På frågan om hur väl rustad Halmstad var för att hantera en kris som coronapandemin svarar Mattias Rossköld att kommunen är en väloljad maskin när det kommer till att hantera kriser och tar upp flera översvämningar och bränder som exempel. Men även om svininfluensan och sars ligger färskt i minnen går inget att jämföra med coronavirusets spridning.
– Vi har lång erfarenhet av att hantera kriser, en välutbildad organisation och det finns mycket erfarenhet bland våra medarbetare. På det sättet var vi väldigt förberedda. Men hur kan man förbereda sig på långvarigheten? Vi har hållit på i ett år och så förberedda har varken vi eller Sverige varit, säger han.
Tydliga effekter på kommunens verksamheter
Pandemin har inneburit att kommunens beslutsfattare ställts inför helt nya problem och tvingats ta beslut man tidigare inte ens behövt fundera över. Påverkan på äldreomsorgen, skolans övergång till distansstudier och nedstängningen av kultur- och idrottsaktiviteter har varit några av de tydligaste effekterna på kommunens verksamheter. Under början av pandemin var vårdpersonalens tillgång till skyddsutrustning ett av de tyngsta problemen att lösa berättar Mattias Rossköld.
– När det inte fanns tillräckligt med handsprit så fick vi samla ihop allt vi hade i kommunkoncernen och omfördela det. Uppfinningsrikedomen och den hjälpsamhet som finns bland både allmänheten och den interna organisationen är något väldigt fantastiskt som jag fått uppleva på nära håll. Alla slöt upp och ställde om.
LÄS MER:Coronapandemin har blottat bristerna i äldreomsorgen
LÄS MER:Smittskydd rekommenderar utökad distansundervisning
Idag är det lättare att tillgodose vården med rätt skyddsutrustning och det främsta problemet är i stället att bemanna de personalintensiva verksamheterna. Redan från start när det infördes rekommendationer om att stanna hemma vid minsta lilla förkylningssymptom har det varit svårt att bemanna inom skolan och omsorgen.
– De sista månaderna har det varit mer ansträngt då det inte funnits personal att omfördela och då måste man hela tiden ta andra beslut, det gäller att jobba med den aktuella lägesbilden.
Uppfinningsrikedomen och den hjälpsamhet som finns bland både allmänheten och den interna organisationen är något väldigt fantastiskt som jag fått uppleva på nära håll.
LÄS MER:Ett år med corona i Halland – Detta har HP rapporterat om
Verksamheter har stängts för att bemanna andra
Till en början har personal flyttats inom de olika förvaltningarna för att stärka upp där det behövts. Tidigt flyttades också personal från exempelvis flygplatsen och Destination Halmstad till andra verksamheter inom kommunen, både för att stärka upp personalmässigt och för att sänka kostnaden i bolagen som tappade alla intäkter.
Vi har hållit på i ett år och så förberedda har varken vi eller Sverige varit.
De verksamheter som stängts ned har gjort det i enlighet med rekommendationer från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Att stänga fler verksamheter för att frigöra mer personal är inte uteslutet om läget kräver det menar Rossköld.
– Vi har jobbat med prioritering av all verksamhet. Om vi inte klarar av bemanningen, var ska vi då sänka ambitionsnivån och vilka verksamheter behöver vi stänga? Det är svårt att säga vilken verksamhet det skulle vara, men det är inom skola, vård och omsorg som vi har utmaningar att bemanna, säger han.
LÄS MER:Stor frånvaro tvingar kommunen minska service
Även om det är möjligt att stänga en verksamhet är det inte ett lätt val. Besluten kan få långtgående konsekvenser och måste övervägas noga. Men jämfört med de kriser som kommunen vanligtvis hanterar som ofta innebär ett förhållandevis snabbt och kort händelseförlopp har man nu större möjlighet att omvärdera och justera tagna beslut.
– Du ska minska smittspridningen men det finns också en annan aspekt att ta hänsyn till, den allmänna folkhälsan och andra samhällseffekter. Det måste man väga mot varandra. Man kan göra en sak som kanske är jättebra för att dämpa smittspridningen men det kanske inte är lika bra för samhället och folkhälsan på lång sikt. Vad ska man då värdera högst, de frågorna kan jag tycka är väldigt svåra, säger Mattias Rossköld och ger ett exempel:
– Ta nedstängningen av barn- och ungdomsidrotten som exempel. Många barn slutade i föreningarna och vad blir då effekten för folkhälsan för den generationen på lång sikt kontra effekten för smittspridningen på kort sikt? Det är saker man inte har svar på nu utan som vi kommer se och behöva hantera längre fram.
Levererar kommunala tjänster på ett helt nytt sätt
Efter ett år av krishantering konstaterat Mattias Rossköld att de mentala omställningarna egentligen har varit störst. Så som vardagen ser ut idag var det få som föreställde sig för ett år sedan. Med personal på helt nya positioner, ett nästan folktomt rådhus och med främsta fokus på att hantera en pandemi rullar arbetet i kommunen på.
– Vi har ansvaret att bedriva våra verksamheter så normalt som möjligt, det har vi klarat av på ett bra sätt, tack vare våra medarbetare. Vi har klarat av att följa lagstiftningar och inte gjort några avvikelser utan vi har ställt om och levererat vårt uppdrag på ett nytt sätt, säger Mattias Rossköld.
