Hallandspostens politiske redaktör går i en ledare (HP 2/5) till även personligt angrepp på Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolans grundare. Hon framställs som inriktad på finanser och ointresserad av skolornas kvalitet. Denna beskrivning är grovt orättvis.
Den är också förvånande för att komma från någon som ger intryck av att ha läst vår bok ”Tough Love” (Ekerlids förlag) om drivkrafterna bakom Engelska Skolans grundande och kampen under ett kvarts sekel för en bra skola.
Barbara Bergström var lärare i naturvetenskap i kommunala skolor, men upplevde att flumidéer kommit att dominera, idéer som ledde till kaos i lärmiljön och urholkad auktoritet för rektorer och lärare.
I vår bok ger vi ett exempel från Laholm på den tidens tänkande; en hedersmans donation till stipendier som skulle gå till elever som visat ”god flit och gott uppförande” avvisades som ”ryslig” av företrädare för lärarfack med flera.
Så var tidsandan när Barbara startade en skola byggd på helt annan grund: ordning i lärmiljön så att elever känner sig trygga och så att lärare kan undervisa och elever lära, fostran i normer för livet, höga förväntningar på alla elever, träning i att behärska engelska som nyckeln till världen, ett stort tillskott av internationella lärare och en internationell atmosfär.
Barbara fick kämpa hårt mot myndigheter och tidsanda för att bygga en sådan skola. Hon hade dock hela tiden stöd av föräldrar. Så har det förblivit. I Engelska Skolan i Halmstad (en av 36 grundskolor) svarar 95 procent av föräldrarna i denna vårs anonyma enkät att de skulle rekommendera skolan till andra föräldrar. Kunskapsresultaten i Engelska Skolan ligger också långt över snittet för svenska skolor.
För att ta skolan i Halmstad: I ämnet matematik hade 48 procent av eleverna toppbetyg (A, B eller C) på de senaste nationella proven, mot 26 procent i snitt för kommunala skolor i landet. Även i övriga ämnen på de nationella proven, som validerats via fristående granskning, ligger Engelska Skolan långt över snittet i skolresultat.
Det tog 15 år av totalt engagemang från grundaren, från starten 1993, innan Engelska Skolan gav ett överskott som skapade finansiell trygghet för organisationen. Från en liberal tidning kunde man förvänta sig någon respekt för en kvinnlig entreprenör som lagt in hela sin själ i att skapa något hon verkligen trodde på, och som behövdes, inom det område där hon hade sitt kunnande.
Engelska Skolan är nästan aldrig lokaliserad i ”överklassområden” utan hämtar elever från många olika bostadsområden. Det är en del av den rörlighet som det fria skolvalet bidrar till.
HP ställer sig bakom det nyligen framlagda utredningsförslaget från Björn Åstrand. Ansökningstid är inte perfekt som intagningskriterium, men det säkrar i vart fall att skolan inte kan selektera elever godtyckligt, och ger föräldrar en möjlighet att påverka med egen handling.
Alternativen är a) närhetsprincip, som leder till mer segregering när elever hänvisas till skolan där de bor, b) kvotering, som är en förfärlig tanke för varje liberalt sinnad och har avvisats av Diskrimineringsombudsmannen, c) lottning, som återför Sverige till vad samhällsforskare kallar ”inlärd hjälplöshet”.
Problemet med urval uppkommer först när det finns fler sökande än platser. Varför söker sig många föräldrar till Internationella Engelska Skolan?
Som socialist kan man hävda att de inte vet sina barns bästa. Som liberal tilltror man föräldrar att veta lika bra, om inte bättre, än politiker och byråkrater vad som är bäst för familjen. Från 1850 fram till nu har Hallandsposten varit en liberal tidning...
Hans Bergström
Före detta chefredaktör för Nerikes Allehanda och Dagens Nyheter. Medförfattare till boken ”Tough Love”, med sin hustru Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.
Mattias Karlsson: ”Det finns faktiskt ett samhälle utanför Engelska skolan”
Sommaren 2019 lämnade 94 procent av niondeklassarna på Stenstorpsskolan i Halmstad grundskolan med gymnasiebehörighet. En dryg halvmil bort ligger Östergårdsskolan, där var det knappt 60 procent av eleverna i nionde klass som lämnade grundskolan med samma behörighet. Detta är en tydlig bild av den segregerade skolan i Halmstad, och i Sverige. Alla elever ges i dag inte samma möjlighet att lämna grundskolan med godkända betyg.
Hans Bergström tar i sin replik på min ledarkolumn förra lördagen upp min kritik av Internationella Engelska skolan och dess grundare Barbara Bergström. Han lyfter också fram Engelska skolan i Halmstad och visar på dess goda resultat.
Mitt svar är kort och gott, det finns faktiskt ett samhälle utanför Engelska skolan i Halmstad. Och i det samhället är det inte skolan likvärdig, det vill säga alla elever ges inte lika förutsättningar att kunna gå ut grundskolan med godkända betyg.
Skolsegregationen i Halmstad är inte unik, tyvärr. Det är otvetydigt så att den svenska skolan blir allt mer segregerad. Med anledning av detta tillsatte regeringen 2018 en utredning för att komma med förslag på hur denna negativa utveckling kan brytas.
Utredningen presenterades den 27 april och den särskilde utredaren Björn Åstrand gav då en rad förslag på hur skolan kan bli mer likvärdig. En av huvudpunkter var att ta bort kötid som urvalsmetod.
Jag välkomnar det förslaget, det kan inte vara så att föräldrar som tidigt sätter sina barn i en skolkö därmed också ges förtur till attraktiva skolor. Det leder nämligen obönhörligen till en ökad segregation.
Med detta förslag som utgångspunkt lyfte jag i min kolumn fram ett citat från boken ”Tough Love”, skriven av Barbara och Hans Bergström, en bok som jag har läst.
”Kön medger att alla klasser blir fyllda, men också att elever som flyttar kan ersättas med andra elever ur kön.”
Så skriver författarna i ett resonemang som går ut på att lönsamhet uppstår när en skola kan fylla sina klasser med elever, och att detta kan uppnås genom att skolorna har ett gott rykte. Min kritik av det går helt enkelt ut på att det inte går att sätta ett likhetstecken mellan attraktiva skolor och bra skolor.
Man kan också fråga sig för vem den svenska skolan är till för. För föräldrarna eller eleverna? För en sann liberal är givetvis eleverna i centrum, och att alla elever ges förutsättningar till en bra skolgång. Så är det inte i dag.
En bok har många sidor, och så är det även med ”Tough Love”. Den beskriver mycket riktigt en kvinnlig entreprenörs kamp för att starta friskolor och därefter skapa en friskolekoncern. Men jag är främst intresserad av det svenska skolsystemet, och hur det i dag leder till en allt sämre likvärdighet.
Att ifrågasätta mig som liberal för att jag kritiserar en kvinnlig entreprenör är märkligt. Jag är inte emot framgångsrika företagare, jag är heller inte emot bra skolor. Det jag är emot är ett skolsystem där eleverna inte ges lika möjligheter till en bra skolgång. I det sammanhanget är Internationella Engelska skolan inte själva orsaken till den ökande skolsegregationen, utan det är själva friskolesystemet med ett fritt skolval och skolpeng som är grunden till problemen.
I vilken familj du föds har fått en allt större betydelse för hur väl man lyckas i skolan. Att tyst acceptera det faktumet är inte liberalism.
Alla barn ska oavsett var de bor eller när de börjar i skolan ges lika möjlighet till en bra skolgång. Det är liberalism för mig.
Mattias Karlsson
Politisk redaktör på Hallandsposten