Den kraftiga inbromsningen i ekonomin med hög inflation och höjda räntor riskerar att slå hårt mot nybyggandet. För Hallands del kan det totala byggandet minska hela 14 procent under nästa år, vilket Hallandsposten rapporterade om i onsdagens tidning. Byggtakten för nya bostäder tycks minska än mer med upp till nästan 20 procent. Detta framgår av prognoser som Boverket och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen nyligen har presenterat.
Orsaken till det minskade bostadsbyggandet är bland annat att bostadsköparna inte har råd att betala lika mycket för nya bostäder som tidigare.
”Man kommer hålla i plånboken och då blir det ett säljstopp, som senare leder till ett byggstopp”, som Martin Klang på Byggföretagen konstaterar i Hallandsposten (2/11).
Ett minskat bostadsbyggande i Halmstad är ett trendbrott. De senaste åren har nämligen kommunen växt så det har knakat. Det har byggts som aldrig förr och nya bostäder och bostadsområden har poppat upp.
Även om byggtakten tycks ha avtagit något redan under förra året är det fortfarande stora byggen på gång just nu, bland annat Ranagård och Västra förstaden i centrala Halmstad. Med nya bostäder följer allt som oftast också en ökad befolkning. Och antalet invånare i Halmstad har vuxit stadigt under lång tid.
Vid SCB:s senaste räkning fanns det nästan 105 000 invånare i kommunen. Frågan är då, kommer Halmstad att kunna utvecklas lika positivt i framtiden när byggandet riskerar att bromsas upp rejält?
Även om det allt som oftast inte är kommunen själv som står för nybyggnationen så har ändå en kommun en nyckelroll i hur mycket det byggs. Framför allt genom att planera och förbereda för var bostäder och verksamheter kan byggas. I det sammanhanget är översiktsplanen ett viktigt dokument för det framtida byggandet.
I våras klubbades en ny översiktsplan för Halmstad, en plan som har siktet inställt på 2050 då kommunen ska ha beredskap för 150 000 invånare. Men den politiska vägen fram till den färdiga planen var minst sagt rörig, inte minst på grund av att Alliansstyret varken hade majoritet eller var enigt internt. I ett sent skede togs bland annat Eketångaskogen i Tylösand bort för framtida bostäder, ett område som hade kunnat erbjuda mycket attraktiva villor och lägenheter.
Under den kommande mandatperioden är läget annorlunda genom att det politiska styret med Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans samlar en majoritet i kommunfullmäktige. Det innebär att det blir lättare att styra kommunen och att få igenom viktiga beslut för framtiden.
Av vad som hittills har framkommit av det nya styrets prioriteringar så framgår bland annat att man vill skynda på omvandlingen av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält på Öster, som är två områden där det pågår ett långsiktigt arbete med att flytta på dagens verksamheter för att ge plats för nya bostadsområden. Även projektet Stationsstaden, som är området runt tågstationen, ska drivas på. Detta är viktiga ställningstagande från den nya politiska trojkan.
Inom kort väntas styret också presentera mer av sin gemensamma politik, och man kan då hoppas att det finns fler viktiga satsningar för hur kommunen kan fortsätta att utvecklas positivt. Områden som då bör dyka upp är till exempel Tullkammarkajen och det fortsatta byggandet på Söder.
I takt med sämre ekonomiska tider behöver politiken steppa upp. Här kommer en uppmaning till det nya politiska styret: Upp till kamp för fler bostäder i Halmstad. Det är så kommunen kan fortsätta att vara attraktiv för nuvarande och framtida Halmstadbor. Det är att ta ansvar för Halmstads utveckling.
