Alliansen i Halmstad samlad. Från vänster i bild Anna Fallkvist (M), Ella Kardemark (KD), Victor Rundqvist (C) och Lovisa Aldrin (L).
Alliansen i Halmstad samlad. Från vänster i bild Anna Fallkvist (M), Ella Kardemark (KD), Victor Rundqvist (C) och Lovisa Aldrin (L). Bild: Yvonne Persson

Alliansens vägval är ett SD-samarbete

Det är viktigt att kalla en spade för en spade och inget annat. Alliansen i Halmstads planer på att styra kommunen med stöd av Sverigedemokraterna är ett samarbete, inget annat.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I måndags presenterade de fyra allianspartierna i Halmstad hur de vill fortsätta att styra kommunen. Det blev något av ett magiskt reptrick, man vill ta stöd av SD men samtidigt inte samarbeta med partiet. Säg, hur går det ihop egentligen?

I valet för en månad sedan backade den styrande Alliansen rejält. Tillsammans förlorade Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna totalt fem mandat och har nu 26 av fullmäktiges 71 stolar. Det krävs alltså uppbackning från ett eller andra partier för att klara av att styra kommunen.

Det stödet finns hos Sverigedemokraterna, enligt vad som presenterades i måndags. Tanken är att Alliansen röstar fram SD till en rad platser i det politiska styret mot att SD i sin tur stöttar Alliansen när de viktigaste posterna ska fördelas.

ANNONS

”Vi kommer att respektera valresultatet där SD är kommunens tredje största parti. De kommer att få platser utifrån sin storlek, varken mer eller mindre”, sa Kristdemokraternas Ella Kardemark på måndagens presskonferens.

Men man ska inte tro att SD:s stöd kommer gratis. Partiet vill givetvis ha valuta för sina platser i fullmäktige, det är inget konstigt med det. Däremot kan man undra över hur Centerpartiet och Liberalerna agerar när man före valet helt stängde dörren för ett samarbete med SD men nu vill säkerställa makten med partiets stöd.

Detta ”löser” L och C genom att man varken ska samtala eller förhandla med SD. I stället ska de samtalen skötas av M och KD, inte minst i budgetförhandlingarna.

Ett återkommande budskap från Liberalernas Lovisa Aldrin och Centerpartiets Victor Rundqvist är att detta upplägg inte innebär ett samarbete med SD. I en intervju med HP kan Lovisa Aldrin sträcka sig så långt som att det är en uppgörelse och att man ”släpper fram SD till de platser man har rätt till” (HP 6/10).

Men det är inte alla som håller med om den beskrivningen, eller gillar hur deras parti agerar. Samma kväll som Alliansen meddelade att man vill styra vidare med stöd av SD meddelade centerpartisten Anna Ginstmark att hon lämnar sin plats i fullmäktige. Det är ett tungt avhopp, inte minst för att Ginstmark bland annat är ordförande i kulturnämnden.

ANNONS

Liberalen Annica Elveroth, som blev mest kryssad i sitt parti, är också starkt kritisk till uppgörelsen med SD, men har ännu inte bestämt sig för hur hon ska agera. Om det finns flera kritiska röster i respektive parti återstår att se.

Vad som återkommande sägs är att Alliansen nu släpper fram SD till de poster som de har rätt till. Det är ett välvilligt sätt att se på sitt eget agerande. Ett annat synsätt är att alla partier äger rätten att själva ta de beslut man vill, det vill säga det står fritt fram att inte rösta fram SD till de platser ”de har rätt till”.

Att aktivt rösta fram Sverigedemokraterna till olika förtroendeuppdrag samtidigt som man får partiets stöd för att själva kunna få de främsta uppdragen är att betrakta som någon form av samarbete. Svårare än så är det inte. Hur man därefter väljer att ”samarbeta” eller inte hör liksom inte hit.

Det är också ett mycket märkligt upplägg att sätta sig i baksätet när det väl är dags för budgetförhandlingar. För på något annat sätt går det inte att tolka de samtal som ska bara M och KD ska föra med SD. Hur vet L och C vad som egentligen sägs mellan de tre partierna? Och att L och C verkligen får igenom sin politik?

ANNONS

En sak kan man vara säker på, stödet från SD kommer som sagt inte gratis. Partiet utgör med sina 11 mandat i fullmäktige cirka 30 procent av den maktbas som Alliansen vill bygga sitt styre på. Det är klart att det kommer att påverka alla de stora beslut som ska fattas under den kommande mandatperioden, om det så handlar om budgeten eller andra avgörande vägval som politikerna behöver göra.

Hur kommer till exempel de fyra allianspartierna att reagera på SD:s förslag på att förbjuda tiggeri på offentlig plats, eller att rätten till tolk minskas till lagens absoluta minimikrav? Hur ställer sig Alliansen till SD:s krav om det till varje kommunalt nybygge ska finns minst ett förslag med klassisk arkitektur? Detta är några av de förslag som partiet har lyft fram i sin valplattform.

Att peka ut vissa grupper i samhället som problem eller att agera självpåtagen företrädare av den goda smaken är ju en roll som SD inte har några problem med. Men är det verkligen en politik som passar för Halmstads kommun? Den frågan besvaras ju bäst av Alliansen när man nu väljer att släppa in SD i maktens korridorer.

ANNONS