Ekonomi är en allt viktigare fråga för unga trots detta är det svårtillgängligt med information och unga får för lite förberedelse om hur man ska hantera vuxenlivets utmaningar. Oftast kommer kunskapen från föräldrar, vilket betyder att barn kommer att få olika kunskapsmässiga förutsättningar om privatekonomi och arbetslivet.
Därav speglar föräldrarnas ekonomiska situation i sin tur deras barn. I Sverige har vi stora intergenerationella samband. Det hade kunnat motverkas med hjälp av skolväsendet. Att införa privatekonomi som ett obligatoriskt ämne i grundskolan skulle göra att alla faktiskt får tillgång till meningsfull kunskap som i sin tur möjliggör för klassresor.
En ökad förståelse leder också till mer medvetna konsumentval och en mer hållbar ekonomi. Att tidigt förstå betydelsen av sparande kommer leda till bättre premisser för unga vuxna på bostadsmarknaden. Men även att förbereda unga inför konsekvenser av dåligt ekonomiskt handlande, som risken att hamna hos kronofogden.
Skolans syfte är enligt Skolverket att göra unga redo för vuxenlivet. Att undervisa om lån, räntor och hyra är en nödvändighet. Sverige ska vara ett land där personer kan göra klassresor och där varje individ får förutsättningar att utvecklas.
I en Sifo-undersökning 2019 menar endast 21procent av unga mellan 16 och 24 år att de fått lära sig tillräckligt i skolan om privatekonomi. Det visar starkt på att efterfrågan även kommer ifrån de unga. I dag lider många utav inflationen och lågkonjunkturen, men en av de grupper som drabbas hårdast är unga.
Den ekonomiska stressen speglar de ungas psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa bland unga är en negativ trend som inte bara ger förödande konsekvenser för den enskilda individen utav också påverkar samhället i stort. I den nationella folkhälsoenkäten 2022 framkom det information om att problematik med stress, ängslan, oro, ångest eller självmordstankar är tre gånger högre bland de som hade ekonomiska problem.
Information om budgetering, lån och hur man skriver cv förbättrar ungas förutsättningar ekonomiskt, psykiskt och på arbetsmarknaden.
Eftersom grundskolan är obligatorisk, är högstadiet ett perfekt tillfälle att introducera sådan information. Mer ekonomiska kunskaper kommer leda till bättre premisser på arbetsmarknaden, minskad psykisk ohälsa och mer medvetna val. Därför ska vi införa privatekonomi som ämne i högstadiet.
Sara Fladje, ordförande MSU Halland
Elin Sarenmalm, ordförande MSU Skaraborg
Albin Ekström, MSU ordförande Västernorrland