I Eriks och Lottas version av 2050 är elsparkcykel och minibusstaxi de vanligaste transportmedlen.
I Eriks och Lottas version av 2050 är elsparkcykel och minibusstaxi de vanligaste transportmedlen. Bild: Martin Thurfjell/Nexiko

Vi måste applådera politiker som gör det dyrare att flyga

Kraftiga åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen behövs om Lotta Lundgrens och Erik Haags bild av 2050 ska bli något annat än en dröm.

ANNONS
|

I Lotta Lundgrens och Erik Haags nya program ”Rapport från 2050” på SVT reser de till framtiden för att rapportera från ett klimatneutralt Sverige.

I en intervju med TT beskriver de framtiden som mer lagom och säger att det snarare är vår livsstil nu som är extrem. I programmet berättar de att det i dag i Sverige, ett land med 10 miljoner invånare, rullar omkring fem miljoner personbilar. I deras version av 2050 är det dock bara de som bor på landet som har bil och de vanligaste transportmedlen är i stället elsparkcykel och minibusstaxi.

Även de 10 miljoner utlandsflygningar som svenskarna i dag gör per år spås i programmet år 2050 ha minskat med en tredjedel och weekendresor sägs vara ett minne blott.

ANNONS

Hur har då denna omställning gått till? Jo, flyget är inte längre undantaget skatter och har därmed blivit dyrare. Men vi får också höra att det handlar om en ren värderingsförändring – i framtiden är det inte så hög status att resa bort och det är viktigare att trivas hemma.

Det slår en lätt när man ser programmet att problemet med klimatfrågan verkligen inte är att det saknas lösningar, utan att ingen vill vara i omställningen mellan de två stabila perioderna.

Vi snabbspolar till en framtid då vi har löst problemen och kan då självklart se att vi bland annat behövde slopa subventionerna till fossila bränslen. Men i den nutid vi lever i, där detta behöver ske, vill ingen vara den första att förstöra festen genom att göra det dyrare att åka bil och flyga. Och det gör i sin tur att det scenario som Lotta och Erik målar upp av 2050 ser allt mindre realistiskt ut för oss att nå.

Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, kräver nämligen en omställning till ett jordklot som har en chans att klara målet om två graders uppvärmning, att världens länder böjer den globala utsläppskurvan senast i år, 2020, och når noll utsläpp 2050.

ANNONS

Men hittills är ländernas utfästelser inom ramen för Parisavtalet otillräckliga. De globala utsläppen har inte börjat minska utan fortsätter att öka med 1-2 procent per år och den globala uppvärmningen ser snarast ut att bli närmare tre grader.

Många saker är i detta sammanhang lätta att göra – vi kan till exempel göra ingenting, bagatellisera eller förneka problemen, överdriva problemens komplexitet eller drömma oss bort genom att tänka på annat.

Att vi inte vill kännas vid problemen är psykologiskt förståeligt. Men vi behöver vara på det klara med att ingen av dessa strategier kommer att ge oss den omställning som behövs för att säkerställa drägliga livsvillkor för människor på planeten även i framtiden.

Därför bör vi applådera de politiker som föreslår att det ska bli dyrare att åka bil och flyga. För även om de inte framstår som så coola i dag så är de faktiskt en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska ha tid att bry oss om vad som är coolt år 2050.

ANNONS