"Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk och modernisera befintliga kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt."
"Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk och modernisera befintliga kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt." Bild: Anna Oscarson

Gammal hävd gäller inte längre

Det som i går var godkänt gäller inte längre vilket innebär att dämmen, kvarnar och mindre kraftverk inte längre får vara kvar trots att de kanske funnits i flera hundra år. Det skriver Kerstin Nordholm.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Har vi råd att rasera vårt kulturarv? Det vi river i dag kan aldrig återskapas.

EU har ett ramdirektiv för vatten, som kortfattat handlar om att länderna skall se till att det finns rent vatten.

I Sverige finns 2 800 dämmen, många mycket gamla varav en del har funnits ända sedan 1400-talet. Det finns också många små vattenkraftverk och gamla kvarnar.

Men det som i går var godkänt gäller inte längre, vilket innebär att dämmen, kvarnar och mindre kraftverk, inte längre får vara kvar trots att de kanske funnits i flera hundra år. Alla som har någon form av ägande eller skötselansvar i vatten där det finns gamla kvarnar, dämmen eller vattenkraftverk kan drabbas.

ANNONS

Det kan komma ett föreläggande som sätter hela ekonomin på spel. Det som människor under århundraden byggt och som betecknas som kulturarv är ingenting värt. Den som ger sig in i en rättsprocess hamnar i Mark- och miljödomstolen, en politisk tillsatt institution där miljörätt övertrumfar civilrätt.

Den lag som började gälla den 1 januari 2019 innehåller dock en passus att när en kvarn omprövas enligt miljöbalken så skall urminnes hävd numera kunna åberopas av den sökande kvarnägaren. Detta innebär inte nödvändigtvis att man helt slipper att miljöanpassa den gamla kvarnen men att hänsyn skall tas och vägas in.

Mark- och miljödomstolen börjar nu sakta anpassa sina domar efter den nya lagen. Tyvärr så överklagas domar, som är till fördel för kvarnägarna, av Länsstyrelsen och Älvräddarna (som fått miljonbelopp till advokathjälp av Naturskyddsföreningen). Strategin från deras sida är att få kvarnägarna att ge upp på grund av kostnader och uttröttning.

Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk och modernisera befintliga kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt. Men i Sverige är utbyggnad och åtgärder av vattenkraft en dyr historia. Boven i dramat är en svensk övertolkning av EU:s vattendirektiv.

I Sverige finns cirka 2 000 småskaliga vattenkraftverk i drift (max 10 MW). Dessa producerar cirka 4,3 TWh/år, vilket motsvarar 860 000 hushålls elförbrukning/år. En siffra som kan fördubblas utan att ändra vattenhushållningen. Lika många kraftverk är tagna ur drift men skulle kunna återstartas.

ANNONS

Före industrialiseringen levde människor närmare naturen och man utnyttjade det som naturen gav genom odling, fiske och jakt. Så började man utnyttja strömmande vatten för att få kraft till exempel till att mala säd. Sedan också till att producera el.

Människor har alltid gjort någon form av fysiskt avtryck. Det har lärt oss att förstå under vilka villkor man levt. Det kallas historia och kultur. Nu ska många av spåren bort och då ställer man sig frågan: Hur hittar man balansen mellan kultur, ekonomi och miljö?

Kerstin Nordholm

webbansvarig Snöstorps Hembygdsförening

ANNONS