Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20210120
EU-politiska debatten i riksdagen.
Foto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT
STOCKHOLM 20210120 EU-politiska debatten i riksdagen. Foto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Viktigare än någonsin att granska partiernas vallöften

Höstens val är i mångt och mycket ett plånboksval. För svenskarna är det mycket som har blivit dyrare när världsläget har förändrats. Högre bränslepriser, högre matpriser, högre elpriser och högre boendekostnader är bara några exempel på vardagliga kostnader som har ökat och äter upp svenskarnas plånböcker. Att rösta med plånboken är för många avgörande men som väljare är det viktigt att syna partiernas löften.

Vilka vallöften riskerar att hamna i malpåse vid en valvinst och vilka kan faktiskt göra skillnad? Att granska partiernas utfästelser och hur bra de är på att infria dem är viktigare än någonsin. Alla partier lovar guld och gröna skogar, men när regeringskonstellationerna har blivit allt brokigare och svagare finns det större anledning att vara skeptisk inför vallöftena som ges. Att bilda minoritetsregering och lova mycket i exempelvis ett Januariavtal blir lätt brutna löften när samarbetet spricker. Vallöften som är luddigt formulerade kan dessutom vara svåra att mäta i agerande och utfall, vilket gör det till en tolkningsfråga.

Den samlade forskningen om vallöften landar ändå i slutsatsen att de i stor utsträckning uppfylls. Det spelar dock roll vilken typ av regering som tillsätts. Enpartiregeringar har högre andel uppfyllda vallöften än koalitionsregeringar. Det går även att se att koalitionsregeringar som går fram med ett gemensamt valmanifest i valet har högre andel uppfyllda löften än koalitionsregeringar som börjar förhandla efter valet.

Socialdemokraternas löfte om en familjevecka fanns med redan i valrörelsen 2018 och var även en punkt i Januariavtalet. Förslaget fanns med i en av de budgetar som stoppades av M, KD och SD. Att oppositionen är emot regeringens förslag är inte konstigt och att förslag blir stoppade är något en minoritetsregering får räkna med.

Den regering som vill få igenom sina reformer efter valet 2022 gör därför klokt i att söka bredare överenskommelser. Centerpartiet går återigen till val på att införa gårdsförsäljning. Men frågan har redan utretts och för Centerpartiets del vore det rimligare att dra utredningens slutsatser ännu längre vid omröstningen i riksdagen, snarare än att upprepa samma gamla vallöfte.

Att regeringen i sina olika samarbetskonstellationer under den gångna mandatperioden har haft svårt att genomföra sina löften har såklart moderatledaren Ulf Kristerssons allians tagit fasta på. M, KD, L och SD menar att man är överens i elva frågor som är viktiga för väljarna. Det gäller vissa konkreta frågor som dubbla straff för gängkriminella och avskaffad mängdrabatt för serievåldtäktsmän. Men man är också överens om luddigare frågor som att det ska löna sig att arbeta eller mindre krångel för småföretagare.

Det är lätt att lova guld och gröna skogar innan regeringsunderlaget är slutförhandlat. Vilket regeringsalternativ som presenteras är därför inte helt oviktigt inför höstens val. För de partier som ingått i Januariavtalets underlag blir det viktigt att visa på vad man faktiskt har genomfört – inte vad man skulle ha genomfört om inte majoriteten hade röstat emot. För Ulf Kristersson är det upp till bevis hur lätt det kommer vara att styra landet bortanför de frågor där man redan är överens.