Mängden brott har kanske inte förändrats, konstaterar den halländske polisområdeschefen Mats Palmgren inledningsvis - men effekterna av dem har.
– Det är skillnad på fem käftsmällar och fem skjutningar, om man säger så.
Sverige har varit relativt förskonat från terrordåd. Sedan det första på svensk mark – Amaltheadådet i Malmö hamn 1908, då ett fartyg med brittiska strejkbrytare blev utsatt för ett attentat som dödade en och skadade tre – till dådet på Drottninggatan i april, har totalt 20 personer dödats.
– Däremot har vi fler skjutningar i Sverige än i alla andra nordiska länder tillsammans, säger polischef Palmgren.
Förra veckan var det sex skjutningar bara i södra Halland.
– Och handgranaterna, vi har haft tre, fyra fall av dem nyligen. Och då pratar jag bara om Halmstad, fortsätter Palmgren.
Europa har skakats av desto fler terrordåd. Senast Barcelona i helgen. Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson (S) talade om vikten av att samarbeta och att utbyta information för att komma åt terrornätverken.
– Ett stort ansvar ligger hos medlemsländerna, och i dag finns det flera som inte uppfyller de önskade kraven, berättar Ludvigsson.
Att det skulle finnas anledning för allmänheten att vara rädd vill terrorforskaren Mats Fridlund tona ner. Sannolikheten att drabbas av ett terrordåd är väldigt liten, menar han. Däremot är det en fråga om att agera eller att ignorera.
– Att agera och att lagstifta så som vi gör i dag är att signalera att de har en maktposition i våra samhällen, som de egentligen inte har.
– Sedan kan man också diskutera hur terror definieras i dag. Vi har högerextrema rörelser som bränner ner flyktingförläggningar, men det klassas inte som terror i polisregistret.
