Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

gillar idyllen. ”Jag skulle mycket väl kunna leva som han gör, i ett gammalt hus på landet”, säger Sven Nordqvist om sin skapelse Pettson.Firas. Sven Nordqvist, tecknare och författare, fyller 70 år.

Sven Nordqvist trivs i sin egen lilla värld

Sven Nordqvist har gjort några av våra mest älskade barnböcker. Han gläds åt uppskattningen, men tecknar gör han mest för sin egen skull.

Han bor i en våning mitt i Stockholm, långt från de röda torp och kohagar som syns i hans illustrationer och som är hans ständiga inspirationskälla.

– Det är det gamla svenska landskapet som inspirerar mig. Därför blir jag lite bedrövad när jag ser hur det förändras, med kalhyggen och granplanteringar och inga kor som är ute och betar längre.

Hans illustrationer är fulla av humor, färg och detaljer och har glatt och berört mängder av människor. Som den unge mannen som kände igen Sven Nordqvist på ett tåg och passade på att överlämna ett brev. I det stod: ”Förlåt att jag stör, men jag måste få tala om att som vuxen har jag tittat så mycket i din bok ’Var är min syster?’”.

Att den läsaren var nöjd behöver ingen tvivla på. Och det gladde i sin tur författaren.

– Uppmuntran behöver man fast man är 70 år gammal. Lite har jag härdats av alla vänliga kvinnor i bokbranschen som är så väldigt översvallande, så allting tar inte på mig längre. Men små barn som är uppriktiga, eller någon som tar sig tid att skriva brev fast de inte alls hade behövt det, det tar jag åt mig av.

Uppmuntrad kände han sig redan som barn, av en mamma som själv var duktig på att teckna och måla. Han fick material och bekräftelse, ungefär det som behövdes för att utveckla hans intresse och färdigheter. Han utbildade sig till arkitekt men sadlade snart om till illustratör.

– Det är väldigt bra att ha en förälder som tycker om vad man gör och uppmuntrar en. Uppmuntran för den som är liten, det är väldigt viktigt. Det kan man styra barn helt med tror jag, i stället för att skälla på dem när de gör fel.

1982 vann han en bilderbokstävling med ”Agaton Öman och alfabetet”, och året därpå skrev och tecknade han ”Pannkakstårtan”, den första boken i serien om Pettson och Findus och fortfarande en omatchad internationell succé, översatt till runt 35 språk.

Själv tycker han egentligen att hans snickerier och uppfinningar är roligast. I bästa Pettson-anda bygger han mekaniska maskiner i trä med handsnidade kugghjul och finurliga funktioner som kan beskådas på utställningar lite varstans.

Men snickrandet ägnar han sig åt på sommaren. Just nu går han och ruvar på en ny bokidé, kanske en bilderbok för vuxna. Numera skapar han helst för sin egen skull, utan funderingar på vad någon tänkt publik vill ha.

– Jag håller på med mina egna tankar och vill väldigt gärna vara för mig själv i min egen lilla värld, där jag kan hitta på berättelser eller bilder. Det är vad det handlar om. Att jag vill göra bra bilder. Jag vill känna mig nöjd med det jag gör.