Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Jan-Owe Wikström: Sträck på er, Sverige – ni förlorade inte ett guld utan vann ett VM-silver!

Det var en elak dansk tvåmetersjätte som till slut gjorde att den svenska handbollssagan inte fick ett lika lyckligt slut i väldiga Cairo stadium 2021 som det fick i 25–24-rysaren mot Ryssland 1999, målvakten Niklas Landin. För så nära var det faktiskt.

Den gången var jag mitt i detta egyptiska inferno när laget inför drygt 23 000 personer säkrade det senaste VM-guldet. Nu var det inför näst intill tomma läktare.

Men sträck på er Sverige – ni förlorade inte ett VM-guld utan vann ett VM-silver.

Att med det här laget, tio mästerskapsdebutanter och tio återbud och med de osannolikt usla förutsättningar på grund av coronapandemin, blott två träningspass och inga träningsmatcher, ändå ta sig till VM-final är inget annat än en bragd. Och faktiskt – väl i paritet med många av gulden.

För jag undrar hur många som innan VM ens hade en aning om vem Jonathan Carlsbogård, Felix Claar, Lucas Pellas, Hampus Wanne, Lukas Sandell och Linus Persson var.

Ingen trodde på Sverige inför VM 2021. Precis som skrällen, 27–23 mot Sovjetunionen i Prag 1990.

Bengt ”Benga” Johansson hade blivit hånad av kommunrådet(!) Eskil Eskilstorp efter att, samband med träningsläger hemma i Halmstad, förlorat mot den dåvarande B-nationen Norge:

– Är det inte bättre att skicka Norge för ni har väl inte där att göra?

Varpå Johansson vid nästa möte en månad senare med VM-guldet bärgat inte hade varit sen att kontra med:

– Du, det var nog tur att vi åkte ändå för det gick ju ganska bra...

Och själv hade spelat en tusenlapp på svenskt VM-huld hos ett engelskt spelbolag. Och fått 25 gånger pengarna tillbaka.

Men. Den gången hade Sverige blivit fyra i VM 1986 och femma i OS två år senare, där Roger ”Ragge” Carlsson hade sått frön och lagt ut pusselbitar som Benga sedan skulle förädla och lägga på plats.

Den gången fanns ändå erfarenheten med ett snitt på 88 landskamper per spelare mot 33 nu. Och då ska ni veta att kvartetten Andreas Palicka, Jim Gottfridsson, Fredric Pettersson och Max Darj ihop står för mer än hälften av de totalt 663...

Den gången var det normala förberedelser.

Och den gången var förbundskaptenen inte ett så oprövat kort som Glenn Solberg.

Men uppenbarligen visste norrmannen vad han gjorde när han ganska omgående, efter att ha fått uppdraget, bokade träff med Benga i Halmstad strax före julen 2019 som visade honom sin lilla blågula bok, taktikboken.

– Fast han fick inte titta i den då jag tyckte han skulle utveckla sin egen stil, berättade Johansson nyligen i HP.

Någonstans måste Solberg ändå ha sneglat i den där boken. För grunden till framgångarna 2021 är desamma som i VM 1990.

Benga – som tillträdde efter OS i Söul 1988, där Sverige blev femma – hade sett att framtidens handboll var mindre skytte och mer avslut från sex meter, det vill säga kanterna, linjen och kontringar eftersom de bästa kant- och linjespelarna hade en effektivitet på 80 procent mot 50 för de bästa skyttarna.

Men det viktigaste som Johansson lärde ut var att skapa sammanhållning både på och utanför planen med delaktighet, där Stefan Lövgren och Magnus Andersson fick ta hand om time out-snacket då. Och Solberg delegerat det till Jim Gottfridsson nu.

Okej, tvåmetersjätten i mål, Niklas Landin, bombkastaren Mikkael Hansen och Nikolaj Øris Nielsen blåste Sverige på guldet.

Men inte den återvunna respekten från resten av handbollsvärlden att Sverige är tillbaka på den stora handbollsscenen och ett kvitto så gott som något på det var väl ändå tre spelare i all star-team.

Fler lokala sportnyheter hittar du här