Sprintermästarens 50 år: Från världsrekord och skrällar till vinnaren som dog

Sprintermästarens 50 år har varit en resa med vinnarnas glädje, avgörande stunder och tragedin när en vinnare dog. HP-sporten har gått igenom storloppets händelserika historia, från starten med Cirro på 70-talet, via världsrekord till fjolårets rekordstora prischeck till vinnaren Adrian Kolgjini.

ANNONS
|

1971 – Cirro den första vinnaren

0
Ingemar Olofssons Ego Boy och hela Dalarnas kelgris var på väg att bli folkets häst men vinnaren i elitloppet på Solvalla två år senare blev akterseglad av Cirro. Sportchefen Stefan Holmgrens innovation Sprintermästaren kom flygande som en frisk fläkt i den svenska travsporten. De stora profilerna hittade till Halmstad och trivdes runt de täta publikleden. Den celebra gästen Sören Nordin, kom, sågs och segrade med Cirro. ”Mäster” populärt kallad lämnade inget åt slumpen varken i försöket på onsdagen eller i finalen.

1983 – Världsrekordet gjorde Stig H mållös

0
Den mest uppseendeväckande och största bragden i Sprintermästarens historia. The Onion och Stig H Johansson svarade tillsammans för det perfekta loppet fram till 1.12,0, ett världsrekord som stod sig under lång tid. Europarekordet från försöket slaktades i samma stund med drygt en sekund. Givetvis anade publiken att det låg något i luften men det stora jublet bröt ut först några minuter efter loppet. Meddelandet om tiden fick Stig H att bli något mållös. Fortfarande räknar han loppet som en av karriärens höjdpunkter. Och i kölvattnet av segern tog duon plats på kvällspressens löpsedlar. Bara som en sådan sak.

1986 – Från glädje till stor tragedi

0
Den ofattbara tragedin inträffade en timme efter den något oväntade segern. Alex Pride står på stallgången på Halmstadtravet med skötaren och börjar utan förvarning vingla med benen. Det blir problem att föra honom till boxen och där faller han omkull. Flera personer finns i närheten av hästen men alla försök med återupplivning är förgäves. Obduktionen av hästen gav inget entydigt svar om händelsen. Glädjen förbyttes till stor sorg, inte minst för tränaren och kusken Mats Rånlund, nybliven tränare på Jägersro. Efter 35 år i Skåne flyttade Mats nyligen hem till Boden igen.

1993 – Hemmajublet visste inga gränser

0
Stig H Johansson med sex segrar i loppet hade ett avgörande finger med i spelet runt Top Royals succé. Eter segern i försöket med just Stig H i vagnen pekade han på några detaljer. Tränaren Kari Lähdekorpi lyssnade och köpte idéen om en ny balans. Finalen blev sedan en eriksgata för Top Royal som då kördes av Lennart ”Kusken” Forsgren. Hemmajublet visste inga gränser den här blöta kvällen. Kari hade köpt hästen några månader tidigare och fått valuta för pengarna. Han valde att på morgonen efter succén sälja hästen till en tysk ägare. Miljonaffären mellan herrarna gick i lås på Prästgården i Holm.

1995 – Buropen ekade vid segerceremonin

0
Kulturkrocken mellan det hemvävda och vad framtiden skulle göra med den internationella travsporten blev en stor snackis. Från USA kom Jimmy Takters Mr Lavec, hästen som såg dagens ljus hos Elis Ljungek i Kvibille. Duon gled med på ett bananskal till finalen och favoriten var golvad trodde många. Takter hade ett ess sparat i rockarmen. Den ”nya” utrustningen fick avsedd effekt och Mr Lavec vann finalen i stor stil. Informationen var bristfällig. Publiken kände sig grundlurad och buropen ekade vid segerceremonin. Många gick hem besvikna den kvällen.

1999 – Den största skrällen

0
Flera överladdade ekipage bäddade för en final med många ingredienser. Ur dimman eller rättare sagt solljuset dök hemmahästen Beijing Boy upp och svarade för den största skrällen i historien. 300 meter före mål var det ”mil” fram till täten men Dan Widegren sluggade sig fram till målfotoseger. Det sista hindret blev Gidde Palema som oannonserat började vingla och för ett ögonblick störde Beijing Boy. Längst ut i banan kom Gold Goblin flygandes efter galopp. Tommy Hanné var förgrymmad efter loppet och riktade sin ilska mot funktionärerna.
Bild: Christel Lind

2002 – En ny era inleddes

0
En ny och avgörande era inleddes med Euro Classic Trot. Loppet öppnades upp för utlandsfödda hästar och framtiden blev ljus för loppet. Det blev en rivstart med Scarlet Knight som hade vunnit Hambletonian i USA som treåring. Han var på väg upp mot den yppersta eliten och Stefan Melander gjorde inget misstag i en mycket namnkunnig final. I det slagna fältet fanns hästar som Gigant Neo, From Above och Fräkke Frederik. En trio som senare i karriären precis som Scarlet Knight tog plats i Elitloppet på Solvalla.
Bild: Benjamin Andreasson

2012 – Brad de Veluwe och finsk sisu

0
Ett av världens bästa sto Charrme Asserdal med Heikki Korpi charmade publiken 1977 och 35 år senare fick de finska lejonen lufta sin strupar igen. Den finska sisun symboliserades av Brad de Veluwe med ständige följeslagaren Tuomas Korvenoja. Toumas kände väl till Halmstad efter sin tid som tränare på banan på1990-talet. Det blåvita ekipaget fick i ett tidigt skede med ett tufft tempo motståndarna på fall. Det som gnagde inombords hos Tuomas var att man missat det absoluta världsrekordet för fyraåringar med en futtig tiondel.

2016 – Uncle Lasse satte nytt världsrekord

0
Örjan Kihlström brukar inte köra på klockan och jaga rekord i onödan men den här gången talade kroppsspråket om något annat. Uppdraget var att köra i rekordfart. Han har aldrig enligt egen utsago åkt så fort på förstavarvet som med Uncle Lasse. Stefan Melanders nya stjärna var förvandlad och justeringen från försöket med nytt huvudlag blev tungan på vågen. Örjan hade kontroll på farten hela vägen och segern tog han i överlägsen stil. Och hur gick det med rekordjakten? Jo, Uncle Lasse landade på 1.09,3, fyra tiondelar snabbare än Brad de Veluwes tidigare rekord. Örjan hade fixat uppdraget.
Bild: Johan Persson

2019 – Rekordstor prischeck värmde i kylan

0
Segern i Sprintermästaren tog 26-åringen Adrian Kolgjini till nya höjder, näst yngst bland de vinnande kuskarna i loppets historia. Thomas Uhrberg var 25 år när han 1987 vann med Ewing Turf. Adrian var försiktigt optimistisk runt Tae Kwon Deo som tidigare varit en sväng och tävlat i USA. Andraplatsen i försöket var dock en missräkning och urladdningen i finalen och revanschen mot Pinto Bob kom vid rätt tidpunkt. Segern var en fjäder i hatten för familjen Kolgjini som lagt ner hela sin själ i hästen. Den rekordstora prischecken på 1,2 miljoner kronor värmde också lite extra i kylan.

ANNONS