Ett onödigt och vårdslöst rött kort av Gustav Svensson strax före paus förstörde kvällen för Janne Andersson och hans blågula gäng.
Och en getingstucken världsstjärna.
För en olycka kommer sällan ensam. Här innebar Svenssons andra gula kort för kapningen av Moutinho i matchminut 44 den frispark som Cristiano Ronaldo så läckert, så vackert, så elegant smekte upp i Robin Olsens högra kryss – portugisens 100:e landslagsmål sedan hans första 2004 i den fortsatta jakten på rekordmannen, iraniern(!) Ali Daeis 109.
0–1 och en man mindre.
Ridå!
Det fanns röster före matchen som hävdade att de regerande europamästarna från Portugal var ett bättre lag utan Ronaldo.
Låt mig då bara citera 35-åringens nye svenske lagkamrat i Juventus, Dejan Kulusevski:
– Han gör skillnad.
Då hade Ronaldo – som missade 4–1-matchen mot Kroatien på grund av ett getingstick – också hängt in 0–2 i Olsens bortre kryss till sitt 101:a landslagsmål.
Och jodå – Dejan Kulusevski, svensk fotbolls nya stjärnskott – fick chansen från starten den här gången. Och även om en viss Zlatan ”tänka först – snacka sedan inte min grej” Ibrahimovic säkert vill ta åt sig äran fanns det naturligtvis inskrivet i Janne Anderssons planeringsblock långt före Frankrike-matchen.
För det var ju då som Ibrahimovic efteråt återigen gav Andersson ett hugg i ryggen med grundlös antydan om förbundskaptenens ovilja att låta spelare med utländsk bakgrund få chansen genom att twittra: "Vilket jävla skämt. Ytterligare ett bevis. Inkompetenta personer på fel positioner som kväver svensk fotboll".
Samtidigt som ikonen skitade ner sitt namn genom att ta ännu ett kliv närmare pajasnivån.
Dejan Kulusevski, med nordmakedonska föräldrar, var heller inte den enda förändringen jämfört med Frankrike-matchen tre dagar innan utan – en av sex.
Ut med Mikael Lustig, Victor Nilsson Lindelöf, Pierre Bengtsson, Sebastian Larsson, Albin Ekdal och Robin Quasion och in med Kulusevski, Ludwig Augustinsson, Filip Helander, Kulusevski, Gustav Svensson och Alexander Isak.
Det är i kontinuitetsälskaren Janne Anderssons värld lika med hela havet stormar.
Janne överraskade sedan de flesta efter paus genom att modigt, trots en man mindre, hålla fast vid två anfallare i en 4–3–2-uppställning i stället för 4–4–1.
– Jag ville signalera att vi inte tänkte ge bort matchen. Med bara en forward hade vi hamnat för lågt med enbart en uppspelspunkt, förklarade han i C-More efteråt för att sedan tillägga:
– Men man kan inte vara en man mindre i en halvlek mot en så bollskicklig världsnation som Portugal.
Nä, 39–61 i bollinnehav och 7–20 i avslut varav 1–8 på mål är siffror som talar för sig själva där målvakten Robin Olsen räddade Sverige från större förlust med några fenomenala räddningar.
Olsens målvaktsspel, försvarsspelet över hela banan och att matchen var jämn fram till utvisningen ska Sverige ta med sig.
Men det är offensivt som det där lilla extra saknas för att kunna skaka om de stora nationerna mer regelbundet. Så lika nyfiken jagvar på att se vad herrar Isak, Kulusevski och Forsberg hade kunnat åstadkomma i andra halvlek med fullt lag på banan – lika mycket hoppas jag på att se offensiva jokrar som Stefano Vecchia och Jesper Karlsson i Jannes nästa A-landslagstrupp.
Gruppsegern i Nations League kan vi glömma. Nu handlar det att komma före Kroatien och undvika sistaplatsen för att inte bli nedflyttat i grupp B.
Fast ärligt talat, prispengar och bättre VM-kvalseedning i potten i all ära – jag får inte de där riktiga tävlingsmatchvibbarna i Nations League.
Och det beror inte enbart på de tomt, ekande läktarna.
