För första gången den här säsongen var HBK inte det spelförande laget utan, när den höga pressen aldrig bet, tvingades backa, jaga boll och ligga på kontring. vilket också bollinnehavet visade – 38–62!
Hemma på Örjans vall.
– Det var väl inte riktigt enligt matchplanen. Men Sundsvall kom ner med så mycket folk som hämtade boll att vi hade tvingats offra för många spelare i pressen och därför fick vi acceptera ett lägre försvarsspel där Sundsvall blev spelförande, medgav HBK-managern Magnus Haglund.
– Men det största problemet före paus var ändå att vi fick för korta anfall genom ett för slarvigt passningsspel och därigenom blev energibalansen fel.
Jodå, om HBK efter de inledningen mest pressade en och en, anföll en och en och sällan lyckades få in inspelen från kanterna i boxen så sköljde Giffarna fram med anfallsvåg på anfallsvåg och vågade fylla på med mycket folk framåt, där det kändes som om varje inspel från kanterna var en målchans. Utan att bli det och det mycket tack vare försvarsgeneralen Andreas ”Ante G” Johansson ständigt på rätt plats när skyttekungen Pontus Engblom nollades.
– Men likväl är det vi som förutom målet har de två, tre vassaste chanserna. För vår försvarsorganisation är så bra att det för motståndarna är svårt att bryta ner den till riktigt heta målchanser, påpekade Haglund nog så riktigt, stolt över den nionde nollan på 14 matcher och sammanlagt åtta insläppta mål.
Det kan och kommer att ta HBK långt säsongen 2020, där två olika fotbollsfilosofier möttes.
Där Gif Sundsvall offensivt är betydligt mer frejdigt och modigt när laget emellanåt hade samtliga tio utespelare på HBK:s sista tredjedel(!) vilar HBK:s trygghet på den ramstarka defensiven.
– Vi skulle naturligtvis också kunna spela mer så. Men för mig blir det då mer rysk roulette och frågan är då vad som blir plus eller minus eftersom man blottar sig bakåt. Och det gjorde det också Sundsvall – något som vi borde ha kunnat utnyttja betydligt bättre, ansåg Magnus.
Men till det krävs då ett betydligt mer kompetent passningsspel, där jag hade tappat räkningen på antalet felpass redan i paus.
Okej, det blev bättre efter paus när HBK också fick stopp på de vassaste kantinspelen. Och det mycket tack vare några byten när Erik Ahlstrand och Emil Tot Wikström avlöste Dusan Djuric – som tycktes ha mer tankarna på den kommande tillökningen i familjen – och Thomas Boakye.
– I dag gav bytena bra effekt och blev matchavgörande eftersom vi då fick in energi och ett anfallsspel, analyserade Magnus.
Och just det förlorade anfallsspelet blir nyckeln i det kommande dubbelmötet med serieledande Degerfors. Då måste fler än Rasmus Wiedesheim-Paul bidra med målskyttet Och då måste bolltempot, rörligheten och kreativiteten upp och offensiva nyckelspelare som Dusan Djuric (pappa i lördags kväll – grattis!), Samuel Kroon och Mikael Boman klättra upp ur sina djupa formsvackor för att kunna matcha värmlänningarna.
Trots seriens starkaste försvar.
