Längdchefen om skid-VM, toppjobbet och åren i Halmstad: ”En utmaning”

Han hade en gång svårt att ta en ordinarie plats som forward i Halmstads HK och arbetade på Tasso i Oskarström. Nu är Daniel Fåhraeus, 53, sedan snart ett år tillbaka, längdchef i något bland det svenskaste vi har, skidlandslaget. Men de sammanlagt tio åren i Halmstad och tre i Laholm har han inte glömt.
– Varje gång vi kommer ner undrar döttrarna som är födda i Halmstad varför vi bor i Piteå och inte där. Det gör jag ibland också, skrattar Daniel. Från Söndrum till Piteå

ANNONS
|

Skid-VM i tyska Oberstdorf står för dörren. Men dit åker inte Daniel.

– Nej, hade det inte varit för coronan skulle jag naturligtvis ha varit på plats. Men nu, när det är mycket restriktioner och inga möten med FIS (Internationella skidförbundet), började jag fundera vilken funktion jag skulle ha där och kom fram till att det är bättre att jag stannar hemma. Om inte så sänder det ju rätt signaler.

Skidlandslaget engagerar

Ganska omgående efter att han tillträdde i april i fjol förstod han också hur enormt mycket längdskidor engagerar det svenska folket.

– Ja, intresset är ju enormt. Alla bryr sig verkligen. Jag kan få mail om någon som har en mirakelkur om någon av åkarna har blivit sjuk eller skadad. Eller så är det någon som vill köra vallatrailern.

ANNONS

Tyckarkulturen var jag inte beredd på. Speciellt inte när det var kritik utan filter

Men det var en annan sak som överraskade honom ännu mer:

– Jag insåg ganska snabbt att det är väldigt många som har åsikter om så mycket och den tyckarkulturen var jag inte beredd på. Speciellt inte när det var kritik utan filter och ibland hårda ord – det kändes inte alls bra och tog en hel del på krafterna, även om jag förstår att det är mycket känslor kring t ex laguttagningar.

År 2000 flyttade Daniel Fåhraeus från Halmstad till Piteå. Då kunde han inte drömma om att 20 år senare bli längdchef för skidlandslaget.
År 2000 flyttade Daniel Fåhraeus från Halmstad till Piteå. Då kunde han inte drömma om att 20 år senare bli längdchef för skidlandslaget. Bild: ULF PALM / TT

Annars föredrar Daniel att hålla sig i bakgrunden.

– Jag har inget behov av att synas, tvärtom vill jag inte stå i rampljuset. Det ska åkarna göra. Och Anders (Byström) då som är landslagschef, tränarna eller vallarna som gör ett fantastiskt bra jobb för att skapa rätta förutsättningar för åkarna. Fast det är många som har svårt att skilja på min och Anders roll, så jag kanske skulle ha ett annat namn än längdchef på min befattning.

Spelade i HHK

– För när det gäller de tråkiga sakerna – då ska jag kliva fram, det är mitt jobb. Som att bestämma att vi inte skulle åka till världscupen i Davos, Dresden och nu senast Novo Mesto – det var beslut som jag i egenskap av längdchef är ansvarig för, påpekar Daniel.

ANNONS

Född i Åkersberga norr om Stockholm hamnade familjen Fåhraeus i Halmstad och Söndrum då Daniels pappa Dag arbetade inom flygvapnet på F14.

Då var Daniel 16 år och började plugga på Sannarpsskolan. Samtidigt blev det ishockey i Halmstads HK, där den legendariske, men nu bortgångne, Bosse ”Kulon” Lennartsson hans första seniortränare.

– Jag var ju så ung då. Men det var väldigt lärorikt, minns Daniel säsongen 1985/86 där det blev två mål och 21 matcher i division 2 innan han, vid tränarbytet bänkades, och det så småningom i stället blev lumpen i Arvidsjaur.

Jag var faktiskt inne på att eventuellt göra comeback i hockeyn då.

Det var också där som han träffade sin fru Anita och när hon fick jobb som tandläkare i Laholm 1991 rullade flyttlasset återigen söderut.

Själv började han studera till ADB-ekonom på Högskolan i Halmstad för att så småningom få jobb på Tasso i Oskarström där han, när företaget blev uppköpt av en internationell koncern, avancerade till ekonomichef.

Bild: SIMON HASTEGÅRD

– Jag var faktiskt inne på att eventuellt göra comeback i hockeyn då och fick frågan av en av ledarna om jag hade någon kondis. Så jag bevisade det och var också med på sommarträningen. Men sedan insåg jag att jag egentligen inte var byggd för det, skrattar Daniel.

1994 flyttade familjen till Pelle Kroks väg i Söndrum i närheten av föräldrarna, men så en dag 2000...

ANNONS

– Jag kommer så väl ihåg det. Anita – som kommer från Norrland – ville flytta tillbaka och vi stod där i vardagsrummet och sa: Vi drar!

Sju veckor senare flyttade familjen in i sitt nya hus i Piteå och Daniel fick ett vikariat på ett sågverk för sedermera hamna på kommunala PiteEnergi, där han var sedan 2008 varit vd fram, till i fjol.

Han hade så långt inte stått särskilt ofta på ett par längdskidor.

Ända tackade han ja till utmaningen, att i februari 2000 köra femmilsloppet Andörjan i Älvsbyn. Sedan var han fast.

Köpte sina första skidor

– Jag köpte ett par skidor, det blev fler lopp och så en dag undrade L-G Marklund som lärt mig åka om jag skulle med på W6. Jag hade ingen aning vad det betydde, men det var att åka Vasaloppet under sex timmar.

Jodå, Daniel klarade det. Och efter ytterligare sex Vasalopp, ett antal längdlopp och DM hade han fått in foten rejält i skidkretsarna och blev 2006 tillfrågad om en styrelseplats i Piteå Elit för att fem år senare ta över ordförandeklubban.

Jag är ju inte uppvuxen med skidor i modersmjölken som många andra

Skidåkningen hade blivit en del av Fåhraeus liv. Han följde med Piteå Elit som ledare på tävlingar, hjälpte till att langa dricka och valla och var med på bland annat Skandinavisk cup, undercupen till Världscupen.

ANNONS

Men det var ändå en hobby.

Tills i fjol när Svenska skidförbundet efter stor turbulens och mycket motsättningar sökte en ersättare till Johan Sares som längdchef.

– För mig var det en enorm utmaning. Jag är ju inte uppvuxen med skidor i modersmjölken som många andra, vilket nog är både på gott och ont. Mest gott skulle jag tro. För jag har ju ingen social ryggsäck, kan se allt i nytt perspektiv och delegerar i stället detaljfrågorna till de som är bättre på det än jag.

77 mil enkel resa till jobbet

– Samtidigt kunde jag ju bo kvar i Piteå, vilket var viktigt, även om jag försöker vara på plats i förbundet i Falun varannan vecka. Så från att ha kunnat cykla till jobbet har jag numera 77 mil. Enkel resa.

Ebba Andersson har stora förhoppningar på sig om medalj i Oberstdorf.
Ebba Andersson har stora förhoppningar på sig om medalj i Oberstdorf. Bild: KALLE PARKKINEN

Men efter att ha fått ”praktisera” bland annat på Holmenkollen, ”det var häftigt att se Frida (Karlsson) spurta ner (Therese) Johaug”på plats, blev starten tuff i april med att bygga en ny landslagsorganisation, där bland annat Anders Byström, även han med förflutet i Halmstad, blev landslagschef.

– Jag har nog aldrig jobbat så mycket i hela mitt liv, det var dygnet runt. Men det var det värt.

– I dag fungerar ledningsgruppen jättebra, där vi också har satt en värdegrund att arbeta efter. Daniel är certifierad handledare för IDI, en beteendeprofil där andra svarar på frågor som resulterar i hur personen uppfattas. På så sätt ser man tydligare dennes styrkor och svagheter.

ANNONS

Så bra att Daniel faktiskt också har fått en förfrågan att göra samma sak med ledningsgruppen för alpina grenen.

Kunde haft bättre timing...

Men landslagsdelen är också bara en av tre delar som ligger i befattningen, där han också ansvarar för marknadsavdelningen och den nationella breddverksamheten.

– Det är också viktiga, angelägna delar som vi vill utveckla och där vi bara är i början av resan.

Fast visst kunde Daniel haft bättre timing/tur att tillträda än 2020 när en pandemi stängde ner världen.

– I normala fall hade jag naturligtvis varit med på fler tävlingar och träningsläger. Men nu blev det bara Falun och några läger och nästan alla möten digitalt. Vi får ju leva i en bubbla med alla restriktioner tills det är över.

Linn Svahn är ett av Sveriges största guldhopp i VM i nästa vecka.
Linn Svahn är ett av Sveriges största guldhopp i VM i nästa vecka. Bild: MAXIM THORE

Hittills har det blivit 28 svenska pallplatser i världscupen, där tjejerna dominerat.

– Därför är det extra kul att Oskar Svensson nu seglat upp som ett medaljhopp på VM. Vi vill ju även ha upp herrsidan, men de framgångarna kommer inte bara genom att knäppa med fingrarna utan där måste vi arbeta långsiktigt, påpekar Daniel.

Ibland brukar jag fråga Anita om vi inte ska flytta tillbaka.

Sin gamla hemstad Halmstad brukar han, frun Anita och döttrarna Lovisa, 21 och Linn, 23 besöka två gånger om året.

– Då brukar det bli en sväng till Pelle Kroks väg där vi bodde, till Västra stranden där jag började windsurfa, in till stan och ut till Tylösand, förstås.

ANNONS

Tippar tre VM-guld

– Så ibland brukar jag fråga Anita om vi inte ska flytta tillbaka. För Halmstad är magiskt på sommaren. Sedan är ju Piteå fantastiskt på vintern när man har 200 meter till närmaste skidspår.

Och självklart måste ändå längdchefen till slut avge ett tips hur det går för Sverige i VM:

– Tre guld och totalt sex medaljer.

ANNONS