Janne Andersson lämnar EM-kvalet mer som en förlorare än en vinnare efter tv-bråket

När bägaren rann över gjorde den det rejält. Janne Andersson hade en 5–0-seger i ryggen, men lämnar ändå Sveriges EM-kvalsamling med en känsla mer som en förlorare än en vinnare efter det uppmärksammade tv-bråket med Bojan Djordjic. Det minskar knappast den press som den svenske förbundskaptenen ser ut att känna.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Svenska folket hade antingen gått och lagt sig redan eller satt och halvslumrade efter en programenlig 5–0-seger och ett välkommet svenskt svar i EM-kvalet när det slog gnistor i Viaplays studio.

Experten Bojan Djordjic ställde en intressant fråga (förvisso med en ifrågasättande underton) om varför den formstarke Falkenbergssonen Jesper Karlsson inte fått fler minuter under landslagets två EM-kvalmatcher efter att han kryddat sitt inhopp med en frispark i krysset.

Frågan var väntad.

Reaktionen från Janne Andersson var betydligt mer överraskande och slutade i ett direktsänt tv-bråk som kulminerade med den upprörda ordväxlingen om vem som representerar vem.

”Du representerar tio miljoner människor”, sa Djordjic.

ANNONS

”Vad representerar du?”, svarade Janne Andersson.

”Sverige så klart. Varför skulle jag inte göra det?”

”Å fan.”

Programledaren Niklas Jihde försökte lugna ner situationen utan att lyckas. Sebastian Larsson, Jannes tidigare lagkapten i landslaget, och Fredrik Ljungberg var lika förstummade som alla andra hemma i tv-sofforna.

14 timmar senare satt en känslomässig Janne Andersson på en extrainsatt presskonferens och förklarade att han ångrade sitt utbrott, att han överreagerade, att han inte var beredd på den typen av ifrågasättande efter en 5–0-seger och att han försökt få tag i Bojan Djordjic för att be om ursäkt utan att lyckas.

”Jag överreagerar på ett sätt jag inte ska göra. Det var extremt dåligt av mig”, sa Janne Andersson om och om igen.

Han är förstås klok nog att veta att han gjort fel och gått över en gräns när han reagerade som han gjorde. Att vara förbundskapten för herrlandslaget i Sveriges största sport kommer alltid vara en utsatt roll med höga krav. Han kommer aldrig känna att alla frågor är helt rättvisa eller de frågor han själv vill ha/förväntar sig men det gäller att hantera även dem. Det brukar Janne Andersson vara väldigt bra på normalt sett, men den här gången rann det över rejält när Djordjic fortsatte fråga och det kan inte jag tolka på annat sätt än att han känner sig pressad.

ANNONS

Pressad av resultaten. Sannolikt pressad av sökandet i både laguttagningar och det egna spelet. Kanske även pressad av att mångåriga förbundsvänner som Karl-Erik Nilsson och Håkan Sjöstrand under 2023 ersätts på sina poster som ordförande respektive generalsekreterare och hur deras efterträdare kommer se på förbundskaptensposten.

Jag vet inte, men den här gången blev det fel.

Jag kan även förstå att Bojan Djordjic instinktivt tolkade svaret som ett personligt påhopp på hans bakgrund, men det är inte den Janne Andersson jag lärt känna genom åren som tvärtom brukar betona allas lika värde.

Själv tolkar jag reaktionen som ett mothugg mot media överlag snarare än frågan i sig, där de kritiska frågorna blivit allt fler i takt med sämre resultat efter EM 2021-uttåget. Jag vet att när Janne känner att han får orättvis kritik så bubblar det rejält inombords i tävlingsmänniskan Andersson.

Hade Bojan Djordjic svarat i telefonen när Janne Andersson ringde innan pressträffen kunde huvudpersonerna pratat ut.

I stället kom svaret i ett pressmeddelande.

”Jag kan förlåta men inte glömma”, var budskapet från Djordjic.

Nu dröjer det till juni innan nästa landslagssamling där bland annat Österrike väntar i en nyckelmatch i EM-kvalet.

Janne Andersson har samlat på sig ett förtroendekapital sedan tidigare, men det här tar förstås av det och pressen minskar därmed knappast på honom att följa upp den nu överskuggade 5–0-segern med bra resultat framöver.

ANNONS
ANNONS