AFC Eskilstuna 0
Halmstads BK 3
(0–2)
När just Degerfors parallellt besegrade trean Jönköpings Södra växte avståndet mellan HBK på allsvensk direktplats och J Södra på kvalplats till fem poäng.
– Skönt att direkt kunna visa att det mer var ett olycksfall i arbetet. Men samtidigt måste man ha i åtanke att vi mötte ett sämre lag som gav oss större ytor, säger Rasmus när han nu fick tillbaka radarkompisen Mikael Boman bredvid sig.
– Vi kompletterar varandra väldigt bra för ”Bosse” tar duellerna och skapa ytorna för mig så att jag kan komma rättvänd.
Och Boman själv håller med:
– Min roll är ju att ta duellerna och skapa ytor åt ”Ralle” och de andra.
Dessutom kom också säsongens första mål när han forcerade in 2–0 (42) – serverad öppet mål av Emil Tot Wikström sedan AFC-mittbacken Abdel Khalili Diarra hade halkat.
– Fast han försökte sno det tills vi såg reprisen, skrattar han, sneglar på radarkompisen och avser att Wiedesheim-Paul kom precis bakom – redo att också stöta in bollen.
– Visst är det skönt att göra mål, men för mig är det inte det viktigaste utan att vi nu ligger på allsvensk direktplats. Jag har ju haft några assist, en ribbträff, en stolpträff, och visst – också ett antal lägen som jag borde gjort mål på.
– Men jag har ändå inte känt någon stress. Och uppenbarligen inte Magnus (manager Haglund) heller eftersom jag har fått starta när jag har varit hel och frisk, poängterar Boman.
Då hade HBK direkt tagit tag i taktpinnen och visade att man lärt sig läxan från smällen mot Degerfors med aggressivt press-spel och en helt annan löpvilja i djupled.
Det skulle också betala sig när Rasmus Wiedesheim-Paul redan i den sjätte minuten skickade in 1–0 med ett distinkt avslut via en AFC-försvarare på Samuel Kroons inspel.
– Jag fick bollen lite snett bakom mig, men på uppstuds och drog till, beskriver Rasmus säsongens tionde mål.
Sju minuter senare borde det ha varit 2–0 när Emil Tot Wikström fick drömläge när han serverades bollen snett inåt bakåt av Mikael Boman, men avslutet blev alldeles för tamt.
Men 2–0 skulle alltså komma i den 42:a minuten genom Mikael Boman.
–Visst är det ett gratismål, men det tillkommer ju tack vare vår höga press, inflikar Mikael.
Då hade HBK haft kontroll över hela halvlek, där det farligaste som jumbolaget förmådde att åstadkomma var ett skott av Ismet Lushaku efter bolltapp som Malkolm Nilsson Säfqvist dock klarade utan större problem.
När sedan Rasmus Wiedesheim-Paul, återigen via en AFC:are, rullade in 3–0 (64) var matchen naturligtvis avgjord. Ett mål som dock betecknades som självmål av Jesper Manns.
Du har en förmåga att ta hjälp av AFC-spelarna när du gör mål mot dem?
– Ja, tydligen. Men huvudsaken är ju att det blir mål, skrattar Rasmus som även hemma på Örjans vall var siste HBK:are bakom AFC:s självmål, den gången Khalili Diarra.
Malkolm Nilsson Säfqvist hade då tippat Ryan Williams frispark via ribban (51) till hörna.
Men den vassaste räddningen skulle han göra på tilläggstid när hemmalaget tilldömdes straff.
Inte nog med att han klarade Karim Rossis straff – paraden på returen var ännu vassare.
Och därmed kunde HBK-målvakten räkna in säsongens elfte nolla.
HP i Eskilstuna
