Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Idrottsfamiljen: Guldvinnaren Håkan Svensson trivs som fotbollspappa: ”Aldrig behövt driva på”

Han blev svensk mästare två gånger, vaktade målet under HBK:s senaste storhetstid och tog sig hela vägen till A-landslaget.
I dag är rollen en helt annan för Håkan Svensson – som numera tar plats på läktaren för att följa sonen Rasmus Wiedesheim-Pauls framfart i HBK.
– Jag har aldrig behövt vara den där fotbollspappan som står och driver på, säger den förre HBK-målvakten.

När Håkan Svensson vann sina första titlar med HBK, Svenska cupen 1995 och SM-guldet 1997, var inte sonen Rasmus född än.

När det var dags för SM-guld nummer två, 2000, var han däremot på läktaren och tog plats i pappa Håkans famn ute på Örjans Valls gräsmatta.

20 år senare är rollerna ombytta.

I dag är det Håkan Svensson, 50, som bänkar sig på Örjans Valls läktare för att följa Rasmus som i fjol slog igenom stort i HBK och slutade tvåa i Superettans skytteliga med 19 mål.

– Jag tycker naturligtvis att det är jätteroligt. Jag har egentligen aldrig behövt vara den där fotbollspappan som står och driver på från sidan heller utan han har hela tiden haft ett sånt inre driv, säger Håkan Svensson.

Utöver fotbollen finns det även ett stort motorintresse på båda sidorna i familjen. Redan 1990 började Håkan Svensson köra lastbil och det gör han än i dag.

– Det är väl något som ligger i blodet precis som fotbollen. Man vill inte vara utan det ena eller det andra. Jag är uppvuxen med lastbilar och maskiner, men det har inte gått i arvsanlagen för Rasmus är helt ointresserad och det är den lille (sonen Robin) med. Det är bara fotboll som gäller för båda två.

Även om Håkan Svensson gjorde 13 säsonger i HBK och spelade över 250 tävlingsmatcher för klubben blev Rasmus första klubb AIK under Håkans tid i Solna-klubben 2003-2004.

– Det var där han drog på sig sin första fotbollströja som fyråring. Han skulle tvunget träna med något lag i AIK och de yngsta var sex år så det fick bli dem, men det löste han bra.

Därefter följde korta stopp i Paralimni på Cypern (2005), Elfsborg (2005), BK Häcken (2006) och Malmö FF (2006) innan Håkan Svensson la handskarna på hyllan.

– Så han har fått lite av varje, men det är klart att HBK är den blå tråden i hans uppväxt. Det är där de stora minnena är.

”Skönt att slippa se honom stå i mål”

Redan innan Håkan lämnade HBK efter säsongen 2002 hade Rasmus tagit sina första steg på den gräsmatta som i dag är hans hemmaplan när han sprang ut och sparkade boll med andra HBK-spelares söner efter matcherna.

I dag har båda vunnit HP:s dribbler för sina prestationer i varsin ände av planen.

– Det är fantastiskt roligt. Det är också rätt skönt att slippa se honom stå i mål för det är en utsatt position och man behöver inte jämföras på samma vis, konstaterar Håkan Svensson.

– Det är nästan att man får en liten klump i magen att man inte kan stå där själv, men nu är det en ny period och det är väldigt roligt att se den framfart som Rasmus hade förra året. Man får tillbaka en hel del genom att han får göra den resan som han själv gör och man kommer ihåg hur roligt det var att vara fotbollsspelare.

Är du extra stolt över att Rasmus nu är en av de stora profilerna i just HBK?

– Det är man ju. Att Rasmus får ta på sig den tröjan är häftigt och roligt på alla sätt och vis.

Jonas Thern en stor mentor för Rasmus

Att vara en idrottsförälder är stundtals omdiskuterat. Det finns gott om berättelser där föräldrar driver på sina barn alldeles för hårt och på fel sätt.

Håkan Svensson säger att han bara försöker vara så stöttande som möjligt kring sonens idrottande.

– Frågar Rasmus något så diskuterar vi saker och ting och vi pratar fotboll. Men när han har blivit äldre har han rådgivare och han har en stor mentor i Jonas Thern (som tränade Rasmus i IFK Värnamo 2018) som alltid gillat Rasmus både som person och till spelstil. Rasmus rådfrågar hellre Jonas än pappa och jag tycker det är rätt skönt. Även om jag har sagt något så lyssnar han oftast mer på andra. Han har ett gott samarbete med både Jonas och Magnus (Haglund, HBK:s manager) så han klarar sig bra utan att jag lägger mig i för mycket. Men det är så klart väldigt roligt att sitta på Örjans Vall och se honom spela.

När du sitter på läktaren och det gnälls över en missad målchans, hur tar du det som förälder?

– Det är inte utan att det skär lite i hjärtat, men det hade nog varit värre om jag inte varit i branschen själv och efter fjolåret har det varit väldigt mycket positivt också. Det ingår lite med intresse att tycka och tänka från supportrar. Vill man vara i den här branschen får man tåla ris och ros, annars kan du inte jobba i en bedömningssport.

– Och det är lite mer förlåtande som anfallare. Jag brukade säga till "Sella", Lilienberg och Bertilsson att ”anfallare måste vara världens bästa jobb. Du kan gå och inte göra något i 89 minuter och så gör du mål i 90:e och blir hjälten”. För en annan om man kastade in en boll så var det tack och godnatt.

Håkan lägger sig inte i framtidsdiskussionerna

Håkan Svensson konstaterar att det på flera vis är en annan tid i dag än när han spelade. Då stannade spelare i samma klubb länge, i dag behöver klubbar, som HBK, sälja spelare då och då för att få in viktiga intäkter.

– I dag gläds man mer om någon kommer vidare, förr var det nästan lite fult.

Pratar ni framtid hemma?

– Det gör vi naturligtvis lite grann, men jag lägger mig inte i så mycket vad Jonas Svensson (Rasmus agent) och han pratar om. Fördelen med Rasmus är att han alltid varit väldigt jordnära.

– Min åsikt och erfarenhet från den här branschen är också att jobbar man på och gör bra ifrån sig så kommer resten utan för mycket spekulationer.

FAKTA Håkan Svensson

Ålder: 50 år.

Familj: Frun Anette, barnen Rasmus, 21, Ronja, 18, och Robin, 9.

Gör: Jobbar med Westcoast Football AB och Calcio academy med Jonas Thern. Kör lastbil för Hyltebruks Transport.

Karriär: Rydöbruks IF (-1990), Halmstads BK (1990-2002), AIK (2003-2004), Paralimni, Cypern (2005), Elfsborg (2005), BK Häcken (2006), Malmö FF (2006). Assisterande tränare i Falkenbergs FF (2007-2012).

Meriter: SM-guld med HBK 1997 och 2000, cupvinnare med HBK 1995. 3 A-landskamper.

Kan inte tävla mot varandra: ”Tjurskallar”

Håkan Svensson må ha en sund distans till sonens idrottande.

Men far och son kan inte tävla mot varandra.

– Nej, det går väl inte så jättebra. Han är en fruktansvärt dålig förlorare och det är jag med. Jag har aldrig låtit honom vinna, inte när han var liten heller och det kan väl tyckas elakt, men nej, vi är väl tjurskallar båda två.

– Utan inre drivkraft och glädje, spelförståelse och teknik klarar du dig inte på elitnivå i dag. Den har han alltid haft, men det har inte varit en fördel vid sällskapsspel eller golf. Och jag tror fortfarande att jag skulle ta honom på 100 meter för jag var väldigt snabb när jag spelade. Det flabbar han ihjäl sig över, men då fattar du hur envis jag är. Där har faktiskt alla arvsanlag som kan ramla ner ramlat ner, skrattar Håkan Svensson.

LÄS MER OM IDROTTSFAMILJEN

Del 1: Åsa och Tickan - ett oslagbart vinnarteam

Del 2: Distansen är inget hinder för Anton och Taylor

Del 3: ”Lyxigt att hon vill hänga med sin mamma”

Fler lokala sportnyheter hittar du här