Ulrika Andersson valde bort en egen karriär – för att stötta förra världsstjärnan

Handboll har alltid varit Magnus Anderssons liv. Frun Ulrika, 53, har fått anpassa sig, men ångrar inte de val hon har gjort för att stötta maken som en gång i tiden utsågs till världens bästa spelare.
– Jag har fått träffa många spännande människor och upplevt mycket, säger hon.

ANNONS
|

Bakom en framstående man står ofta en stark kvinna.

Det är en devis som stämmer.

Då Magnus Andersson spelade handboll på toppnivå och sedan blev framgångsrik tränare i Europa fick Ulrika dra ett stort lass på hemmaplan.

– När jag var yngre och tog hand om barnen var det kämpigt, men jag har inte haft några ambitioner om en egen karriär utan är nöjd med de val jag har gjort i arbetslivet, konstaterar Ulrika över en fika i villan i Söndrum.

Hon träffade Magnus för mer än 30 år sedan på diskoteket Greven i Halmstad, där hon jobbade som servitris, och har sedan följt honom från starten på proffslivet i Stavanger, via tyska klubbar som Schutterwald, Minden, Nordhorn, Göppingen och nu Porto i Portugal, där Andersson gör stor succé som tränare.

ANNONS

– Förr saknade jag kompisar, längtade hem till Sverige och att gå på partaj, Det hade varit skönt att ha ett vanligt Svensson-liv där man fått hem Magnus vid 16-tiden, säger Ulrika.

Hon fortsätter:

– Men jag har i stället kunnat engagera mig i barnen. Med åren har det sedan känts som en fördel med utlandsuppdragen – jag har ett fritt liv och kunnat välja båda världarna.

LÄS MER: ”Det blir svårt att toppa de här resultaten”

Ulrika Andersson fick skulden

Ulrika är uppvuxen i Trosa och flyttade till Halmstad för att hon hade släkt här. Både hon och Magnus var nya i staden när de träffades sedan han värvats till Drott från Saab i Linköping.

– Jag såg honom när jag var på min första handbollsmatch och upptäckte något – jag vet inte riktigt vad – som jag gillade. Sedan var Magnus med en kompis på Greven och då passade jag på, skrattar Ulrika.

Paret stannade i Halmstad i fyra år innan flyttlasset gick vidare till Stavanger, men det blev bara ett år i grannlandet eftersom klubben var konkursmässig.

Därefter flyttade Andersson till tyska Bundesliga och Schutterwald i sydvästra Tyskland, men återigen blev det bara en säsong utomlands. Det gick jättebra för den spelskicklige svensken i nya klubben och han utsågs till VM:s bästa spelare den säsongen.

ANNONS

– Tanken var att stanna ute något år till men så bröt Magnus tummen.

Familjen valde att flytta hem till Sverige igen och i den lilla byn var folk besvikna för att stjärnan lämnade.

– Jag fick skulden. Det var många handbollsintresserade i byn och alla visste vad man gjorde. När vi sedan flyttade tillbaka till Schutterwald igen kändes det jobbigt vad tyskarna skulle tänka. Där är hon som stoppade Magnus senast, men det var kanske bara min egen känsla för folk var inte alls dömande och det var skönt.

Viktigt att ha en hobby

I landslaget delade Magnus sovrum med Staffan Olsson och Ulrika säger att han nog gjorde det vid fler tillfällen än han var hemma.

Men hon fick uppleva en makalös svensk framgångssaga med VM-guld och EM-guld under 90- och början av 2000-talet.

– ”Benga” (Bengt Johansson, förbundskapten) var duktig på att få med spelarfruarna och vi fick göra roliga grejer med landslaget. Det var rätt socialt och samtidigt kul att träffa andra som var i samma situation som jag.

– Men annars var jag mycket ensam och då var det viktigt att ha en hobby.

Ulrika har ett stort hästintresse och kusarna har varit med även utomlands. Hon spelar golf och startade eget företag under tiden i Göppingen (2014-17). Språk är en annan hobby och i dag pratar hon flytande tyska men även lite portugisiska.

ANNONS

När Magnus i början av tränarkarriären hade hand om först Drott och sedan både FC och AG Köpenhamn jobbade Ulrika på Tylösands Spa som hudterapeut och gör fortfarande lite inhopp där.

– Jag var där i början av året – sedan kom coronan. Då var det bättre att hotellet tog hand om de anställda, tycker Ulrika.

”Reder mig bra själv”

Hon har heller inte varit i Portugal på mer än en weekend i februari och därför blir det mycket facetime nuförtiden.

– Jag reder mig bra själv. Magnus är lite mer orolig för vad som ska hända om ett halvår eller när ett kontrakt går ut. Han har svårt att njuta av framgångarna medan jag lever mer i nuet.

Hon trivs med livet, men vet inte när hon kan åka tillbaka till Porto.

Till dess lägger hon mycket tid på hästarna.

– Jag tävlade lite när jag var yngre och har funderat på att ta upp det igen. Det är kanske dags att ta tag i det igen.

LÄS MER OM IDROTTSFAMILJEN

Del 1: Åsa och Tickan – ett oslagbart vinnarteam

Del 2: Distansen är inget hinder för Anton och Taylor

ANNONS

Del 3: ”Lyxigt att hon vill hänga med sin mamma”

Del 4: Guldvinnaren Håkan Svensson trivs som fotbollspappa: ”Aldrig behövt driva på”

Del 5: Pärna – Halmstad Hammers egen succéfamilj

ANNONS