Drott-kaptenen Anton Andersson om karriären och bröllopet

För tre år sedan återvände Drotts lagkapten Anton Andersson till klubben efter en sejour i Jönköpingsklubben Hallby. Nu gör han sig redo för en ny säsong i HK Drott – med giftermål och svampplockning.

ANNONS
|

Han debuterade i HK Drotts a-lag som 17-åring, men fick inte spela någon match under det första året.

Under det andra året vann klubben SM-guld men Anton Anderssons speltid var fortfarande sporadisk.

– Jag fick vara med på uppvärmningen under semifinalen och finalen eftersom Jesper Adolfsson var halvskadad, men fick inte spela utan skickades upp på läktaren när matcherna drog igång, säger Anton.

I Champions League året efter fick Anton spela i några matcher och även göra några inhopp tillsammans med Drott i högsta serien, men Drott presterade inte på planen.

Efter ett tränarbyte där Ulf Sivertsson ersattes av Lars-Magnus Jönsson och Tommy Suoraniemi fick Anton inget förnyat kontrakt utan hittade i stället tillbaka till handbollsglädjen i Jönköpingslaget Hallby.

ANNONS

– Det var jobbigt att lämna Drott men samtidigt måste man vara professionell. Jag fattade att jag inte skulle få starta och att det fanns spelare som var bättre än mig, säger han och fortsätter:

– Jag gjorde rätt val att flytta till Jönköping och spela för Hallby för där fick jag jättemycket förtroende av tränarna och fick spela i ett fantastiskt lag med vänner jag fortfarande träffar så mycket jag kan.

”Det var jättekontraster”

Första året i Hallby i division 1, vann laget serien och förlorade bara en enda match på hela säsongen.

– Vi var jättebra, säger Anton som under andra året i Hallby återigen fick se ett tränarbyte i sin klubb och där ett nyförvärv på Antons position gjorde att han återigen fick se sig förpassad till bänken.

– Det var jättekontraster. Jag fick kanske spela 60 minuter under hela andra säsongen. Psykiskt mådde jag rätt dåligt på slutet och tog därför beslutet att flytta tillbaka till Halmstad.

Tillbaka i Drott blev säsongen inte speciellt rolig och laget föll ur division 1.

– Vi fick börja om helt i division 2 med ett nytt ungt, spännande lag och det blev en fantastisk säsong med ett fantastiskt kval. Under fjolårssäsongen fortsatte de unga killarna visa att vi har ett bra handbollslag i Drott, säger Anton.

ANNONS
Anton Andersson i Drottdressen.
Anton Andersson i Drottdressen. Bild: Roger Larsson

Som lagkapten för det spännande nya Drott, trivs Anton Andersson i sin roll i laget.

– Det är skitkul att vara med och ha en stor roll i det. Johan (Hedlund, tränare i Drotts herrlag) har ett stort förtroende för mig och jag för honom, och han låter mig leda Drott på mitt sätt som lagkapten, säger han och syftar till att han är en lugn lagkapten som finns där för sina lagkamrater och inte nödvändigtvis behöver ta plats eller synas.

– Jag är ganska tystlåten och lugn och är en person som man gärna får komma och snacka med om man vill. Jag lyssnar gärna.

Ovissheten inför hösten och den nya säsongen är jobbig med tanke på att ingen vet hur säsongen kommer att spelas och med vilka restriktioner som följer i coronapandemins spår.

Bröllop för de närmaste

Men i väntan på säsongsstarten varvar Anton försäsongsträning med svampplockning och – giftermål.

Han och fästmön Elin Melin ska nämligen gifta sig den 8 augusti.

– Först skulle vi ha ett stort bröllop med massor av gäster, men i och med flera avhopp på grund av coronan, kommer vi att gifta oss inför de närmaste och ha en middag efter vigseln och sedan tar vi den stora bröllopsfesten senare, säger han och fortsätter:

ANNONS

– Det är klart att det infann sig en viss besvikelse när vi insåg att vi fick ställa in festen så länge, men samtidigt var det en liten lättnad att göra det eftersom det inte hade känts roligt om någon skulle ha blivit sjuk för att man kom på bröllopet.

Anton och Elin har varit ett par sedan tonåren och har hunden Colin, en Lagotto romagnolo eller så kallad tryffelhund på 2,5 år, tillsammans.

Trion gillar att vara ute och plocka svamp som avkoppling där de gyllengula kantarellerna är favoritsvampen.

– Jag älskar svamp och smörstekta kantareller på hårt bröd är favoriten, säger han och skrattar.

ANNONS