Det är SGA, Swedish Greenkeepers Association, som nu slår larm och vädjar till klubbarna att utöka personalen
– Jag brukar jämföra med en McDonalds-restaurang som brukar ha 100 kunder, men plötsligt får 300 men med samma personalstyrka. Det säger sig självt att det inte håller i längden och om jag uttrycker mig diplomatiskt så är väl golf-Sverige inte så snabbfotat... säger SGA:s kanslichef Göran Tyrsing.
448 golfklubbar i Sverige genererade i fjol 538 962 medlemskap, 505 768 golfspelare och 11,7 miljoner golfrundor.
Det innebar en ökning på 11,4 procent lösta medlemskap, 93 125 fler golfspelare varav 31 664 helt nya och 61 461 återvändare, 10 000 fler kvinnliga golfare och tre miljoner fler golfrundor jämfört med 2019.
Det kan vid en snabb första notering se enbart positivt ut eftersom det innebär mer pengar till klubbarna i form av medlems- och greenfee-avgifter.
Men det som kan tyckas vara ett angenämt problem kan snabbt växa till ett mindre angenämt om banornas skötsel eftersätts.
– Kanske inte i år, men redan 2022 kan vi få se konsekvenserna med sämre banor, snömögel, sämre greener, oklippt ruff och slitna gångar om man inte tar tag i problemet redan nu, påpekar Göran.
– För ju fler golfare ute på banorna, desto längre tid tar det för banarbetarna att klippa fairways, tees, greener och annat kringarbete. Så totalt sett tappar man 25–30 procent av produktiviteten hos personalen.
Bara sophanteringen ökade i fjol med 50 procent, men även tee- och fairwayklippningen steg med 43 respektive 23 procent.
– Och den tiden måste ju kompenseras och hämtas in någonstans ifrån om man inte vidtar åtgärder.
Varningen: Kan kosta dubbelt nästa år
Själv var Tyrsing tidigare pro och vd på Ringenäs GK, men är sedan fem år tillbaka kanslichef på SGA, numera med basen på Barsebäcks GK, även om det i dessa tider också blir en del arbete hemifrån huset i Frösakull.
– Så eftersom jag haft den rollen också kan jag förstå de ansvariga i klubbarna som nu ser möjlighet att förstärka ekonomin och få en buffert.
– Men agerar man inte snabbt nog och parerar problemen kan det kosta dubbelt så mycket nästa år, varnar han.
Det finns dock åtgärder för att förhindra problemen, anser Göran.
– Dels att anställa mer personal, vilket ekonomin med de ökade intäkterna ger möjlighet till.
– Dels att stänga banorna helt mellan vissa klockslag. De som har klarat sig bäst är de banorna som har stängt från låt säga midnatt till klockan 07.00 på morgonen i stället för 06.00, vilket ger greenkeepern en extra timme. Då ger man banskötarna mer tid och undviker att de, som på vissa andra banor, krockar med golfare som går ut i soluppgången, vilket med allt större tryck och längre väntan medför stora förseningar i banvården.
Tydlig trend: ”Det mesta tyder på lika stor ökning i år”
I dag arbetar drygt 2 000 som banskötare, antingen som heltids- eller säsongsanställda. Därtill tillkommer drygt 1 000 sommarjobbare.
Men fler lär alltså behövas. För trenden är tydlig.
– Pandemin är ju inte över, så det mesta tyder på en lika stor ökning i år. Det finns inte en chans att vi kommer att se av avmattning av intresset. Tvärtom, tror Tyrsing.
LÄS MER:Julia Engström kan se fram mot rekordår på Europatouren
LÄS MER:Thomas Lindström från Ringenäs årets tränare: ”Golf på recept en dröm”
LÄS MER:Fredrik lotsar svensk damgolf mot världstoppen
LÄS MER:Marcus Svensson en vinnare – efter tuff start som proffs
