Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ossa! Pär Gerell, 34, kunde visserligen inte matcha Timo Boll på EM men kommer klättra på nästa världsrankning efter framgångarna i World Cup i början på oktober. Och Anton Källbergs framgångar i Budapest bådar gott.

KRÖNIKA: Inget wow men svensk pingis står sig stark

Okej, det blev inget EM-guld varken i mixed eller dubbel. Det var heller ingen svensk singelspelare som lyckades återupprepa Pär Gerells medaljbedrift från Ryssland i fjol.

Men samtidigt som Ungern firade 60 år sedan folkresningen, bland annat genom en marsch där tusentals personer, samtliga med facklor i händerna och allvar i blicken, gick i solskenet längs med Donau, så blev det någon kilometer längre bort ett svenskt EM-brons i herrdubbeln. Och sent kvällen innan hade det också blivit ett EM-silver i mixed.

Ett silver som bara var en ynka vunnen boll till från att vara ett guld. En!

Och ett brons som, om det inte vore för Kristian Karlssons inflammerade hälsena, kunde ha varit något ädlare.

För även om Kristian, som knaprat så mycket Voltarentabletter att han tömde hela lagret för landslagsfysion Marcus Hast, vägrar skylla på foten så går det inte komma ifrån att det är svårt att gå långt om man knappt klarar stå upp. 

Det räcker inte att vara 90-procentig om man ska slå Europatrean. Och när delar av taktiken i dubbeln sedan bygger på att Mattias ska ”skydda” Kristian från att komma i jobbiga ytterlägen, vilket de då blivande Europamästarna Groth/Franziska försökte med gång efter annan, så blir det inte hållbart.

Men Karlssons kommer igen och det skulle förvåna mig om de inte tar det där saknade EM-guldet inom en inte allt för avlägsen framtid. 

Ingen av de blågula singelherrarna tog sig längre än till kvartsfinal, där den ogynnsamma lottningen mot tvåan, trean och fyran i Europa blev för svår. Men man kan i alla fall konstatera att det finns bredd. Fyra spelare bland de 32 bästa kan bara Tyskland mäta sig med och två dubbelpar i kvartsfinal var Sverige ensamt om.

På nästa världsranking kommer dessutom Kristian Karlsson och Pär Gerell, som 34-åring, var högre upp än någonsin. Och att 19-årige Anton Källberg är ett framtidsnamn såg vi också.

Så kanske blir det en svensk som skräller i nästa mästerskap i stället. Som fransmännen gjorde nu, i den mohikanliknande ”Taggarenan” där Emmanuel Lebesson, 38:a i världen, inför blott 7-800 personer slog landsmannen Simon Gauzy med 4–1 i finalen.

– Vi levererar igen. Sen får vi inte med oss något riktigt jävla gött. Vi lyfter inte i de matcherna vi vill lyfta och det grämer en för det är lite det det handlar om, tyckte Ulf ”Tickan” Carlsson.

Om han får förnyat förtroende som förbundskapten återstår att se. Tickans kontrakt går ut i december.

Svenska Bordtennisförbundet har utlyst tjänsten och många välrenommerade namn har sökt, sägs det.

Jörgen Persson, Halmstads pingislegendar, är en av dem. Och oavsett hur hård konkurrensen nu än är så har jag svårt att se ett bättre namn att få in i landslagsstaben. I en eller annan funktion. 

Jag förutsätter att förbundet åtminstone överväger en lösning, när Persson nu sträcker ut sin hand. 

Även om det återigen skulle innebära ett delat ledarskap.