För där HBK mot Öis tidigt kopplade greppet på Gamla Ullevi efter Dusan Djurics drömmål behövde laget hemma på ett soligt, ödsligt Örjans vall en straffspark i matchminut 56 och en motståndarutvisning för att få hål på ett spelskickligt J Södra.
Och där HBK mot Öis sedan fullständigt kontrollerade matchen hade hemmalaget mot J Södra efter en inledande ursinnigt hög press börjat tappa trycket efter 20 minuter för att sedan återta initiativet med två snabba mål i början av den andra halvleken precis när J Södra på allvar hade kommit in i matchen.
– Ja, Jönköping är på väg in i matchen när vi klarar av att bryta tillbaka matchbilden till vår fördel – det är jag mest nöjd med i dag. Då visar vi mental tuffhet för J Södra är det klart bästa laget som vi har mött så här långt som testade oss mer än de andra lagen, konstaterade HBK-managern Magnus Haglund efteråt.
Men så är det just en riktig och viktig toppegenskap, att kunna vinna fotbollsmatcher på många olika sätt.
Eller som skyttekungen Rasmus Wiedesheim-Paul uttryckte det:
– Vi vinner med 3–0 och är ändå missnöjda spelmässigt.
Det visar på både HBK:s och hans egen potential när han visade vägen med sitt äkta hat trick i andra halvlek sedan han varit näst intill osynlig före paus.
Det rättade RWP till efter paus. Med råge, kan man väl säga, samtidigt som Mikael Bomans delaktighet inte ska glömmas bort.
– Egentligen hade det väl varit mer logiskt om vi hade tagit ledningen under de första 20 minuterna som jag är jättenöjd med. Då hade matchen kanske tagit en annan väg, men nu fick vi vinna på annat sätt i stället när allt fler J Södra-spelare gick ner och hämtade boll och tvingade oss att ”offra” fler spelare, analyserade Haglund och avsåg öppningen i den kvävande hettan när J Södra stressades till bolltapp nästan nere i eget straffområde.
– Vi kliver rakt upp i ansiktet på motståndarna, det är vi det! slog Magnus fast.
Hans kollega i J Södra höll med:
– Men efter att vi hade rett ut stormen de första 20 minuterna är matchen jämn när hörnan, straffen och utvisningen förändrar allt, konstaterade Andreas Brännström, som trots tunga tapp av erfarenhet, har ett nytt, spännande J Södra på gång.
Jodå, speciellt som Malkolm Nilsson Säfqvist med sin blixtrande parad mot en fri Dzenis Kozica åtta minuter tidigare stoppade ett helt annat matchförlopp med tanke på HBK:s (o)förmåga i fjol och tidigare i cupen i år att vända underlägen.
– Det var ju nästan onormalt att släppa till en målchans så det var skönt att få visa att vi har spets både framåt och bakåt, berömde Magnus sin målvakt.
– Men nu har vi efter premiärdebaclet visat att vi både kan spela anfallsfotboll med sex mål framåt på två matcher och samtidigt hålla tätt bakåt med noll insläppta, konstaterade HBK-managern belåtet när Brage i Borlänge väntar kommande lördag.
Inga frågor på det, va?
