Britha är från Marnardal i Sør-Norge i Norge och hennes problem började i tidiga tonåren. Hon märkte först av svettningar på handflatorna, sedan blev det värre och hon svettades överdrivet även under armarna, på ljumskarna och på fötterna.
– Händerna har varit det största problemet. Som när man ska hälsa på folk eller att papperet blir blött när man skriver, berättar Britha.
Svettningarna har påverkat henne på många sätt. Skolåren var jobbiga och ibland har hon avstått från aktiviteter och sociala tillställningar för att slippa obehag.
– Det har varit mycket rädsla och ångest men jag har försökt pressa mig att göra saker oavsett, för jag har inte lust att inte kunna göra det jag vill.
Alternativen hjälpte inte Britha
Svettas är något vi alla gör och därför kan det vara svårt för föräldrar och andra i omgivningen att förstå att svettningarna kan vara så kraftiga och handikappande att det klassas som en sjukdom.
Även inom sjukvården upplever Britha att kunskaperna är dåliga, trots att hon tidigt remitterades till en hudläkare som konstaterade att hon led av hyperhidros.
– Han förstod inte den psykologiska belastningen av det. Det var liksom mer det fysiska. Alternativen som han presenterade kunde inte hjälpa mig på något sätt.
Det tog flera år innan Britha träffade en hudläkare som verkligen förstod hur problemen påverkade henne. Då fick hon prova läkemedlet Dridase.
– Först var det wow, jättebra, det fungerade på hela kroppen. Men det gav för många biverkningar för att det skulle vara värt det, säger Britha, som slutade med medicinen efter ett halvår.
Hon hade hört om behandlingsmetoden jontofores och började läsa om den på nätet. På Hidroxas sajt fick hon de svar hon sökte.
– Jag pratade med deras kundtjänst och såg att de samarbetar med Rikshospitalet i Norge.
”För bra för att vara sann”
Så trots att hon egentligen tyckte att behandlingsmetoden – en svag ström som leds genom kroppsdelen som behandlas – kändes både skrämmande och ”för bra för att vara sann” bestämde hon sig för att prova. I samråd med sin läkare beställde hon en jontoforesmaskin från Hidroxa.
Här hittar du mer information om metoden
Hur upplevde du behandlingen?
– Jag började försiktigt och hade en vän som hjälpte mig för jag tyckte det var lite skrämmande med elektriciteten, men det gick väldigt bra.
Hur lång tid tog det innan du började märka någon skillnad? Och hur kändes det?
– Cirka två veckor, det var väldigt roligt.
Hur ofta behöver du göra behandlingar för att ha kvar din effekt? Tror du att det kommer att fungera långsiktigt?
– Två, tre gånger i veckan. Det är tråkigt att sätta sig med det, men alternativet är mycket värre. Så det är värt det.
Har du haft några biverkningar?
– Bara på händerna. Torrhet och lite utslag på områden med tunn hud. Men inte så mycket.
Genom en Facebook-grupp om hyperhidros kom Britha i kontakt med en journalist på Verldens Gang, som skrev en lång artikel om henne och hennes besvär. Sedan artikeln publicerades har ett 50-tal personer hört av sig till Britha för att få höra mer om hur hon behandlar problemen.
– Det är många som har problemen själva, men även andra som är bekymrade å andras vägnar eller bara tycker att det är bra att problemen kommer fram i ljuset.