Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Om falukorv, matkassar och brist på sex

Följ Meekatts blogg här!

Vardagen rullar på. Vi överlevde höstlovet och hann med både en tur till Helsingör och en sväng på hästryggen. Det var 15 år sedan den här blekfeta kroppen satt på en häst senast och jag vet inte om min skräck för att trilla av eller min empati för hästen som skulle bära upp min vikt var värst. Men barnen var lyckliga. Då är mamma också glad. Så funkar det ju…

…förutom när det kommer till maten. Och jag kan inte tjata nog om den där jäkla maten. Men om man som jag faktiskt ÄLSKAR god mat och plötsligt drabbas av den kroniska åkomman ”Barn” så är det faktiskt lite av en sorg. Jag hatar falukorv. Jag hatar tacos. Jag hatar pasta och jag hatar all köttfärssås utan lök och svamp. Varför fick jag ge upp god mat? Jag älskar alltid mina barn. Men ibland är det faktiskt skittråkigt att vara mamma.

Krämig potatisgratäng, en god köttbit och hemgjord rödvinssås. Kalops. Lök, svamp och kryddor. God mat är bättre än sex. Och eftersom jag är småbarnsförälder så får jag inget av det numera. Det var ingen som sa det till mig. Ingen varnade för kilometervis med falukorv, mexikansk invasion VARJE fredag och flera år av avhållsamhet. Ska det verkligen vara så här? ”Fredagsmys” med torra jätteoblat fyllda med majs och småhackat skit? Nej tack, våga vägra tacos.

Efter sju år av ”Mamma, jag ÄLSKAR inte detta!” vid varje måltid har den här mamman tappat all lust för matlagning. Falukorv. Köttfärssås. Falukorv. Köttfärssås. Ursäkta mig – men JAG älskar inte detta. Så numera är vi en sån där matkassefamilj och det är ju både praktisk och smidigt. Någon annan har tänkt åt oss och det blir variation. Numera lagas det renskavspanna. Och rumpstek. Vem kommer ens på att man ska laga renskavspanna… i Halland? Det närmaste en ren jag har kommit i mitt liv är den där uppstoppade som står på Ica vid tunnbröden. Och tanken på att jag skulle vilja äta den har faktiskt aldrig slagit mig. Däremot kan jag (som född skåning) säga ”Åh, den med sås och svartvinbärsgelé till!” när jag ser en gås flyga förbi. Sån é jag.

Det finns en hel uppsjö av matkassar att välja på. Barnkassen, familjekassen, vegetariska kassen, ekokassen, kassar för dem med onödigt mycket tålamod och tid och kassar för oss som helst vill att maten ska vara färdiglagad igår. Men var är Mammakassen?! Hallå! Det är ju JAG som tröttnat på barnmaten här hemma. Inte barnen. I dagens lättkränkta samhälle viftar jag med orättvistflaggan och tar fronten i frågan om matkassen för oss som hamnat i det lökfria barnmatsträsket. Renkött och konstigheter i all ära – men ska man överleva den där kritiska ”helvetestimmen” mellan klockan 17 och 18 på vardagar så behöver man faktiskt lite vin också. Och choklad. Och en nanny.

Upp till kamp för godare mat här hemma. Mamma gör revolt och återtar en del av makten runt köksbordet. I morgon är det fredag och då ska den här mamman äta räkor…om jag så ska göra det ensam…i garaget. Jag kan inte vara den enda som lessnat? Jag menar, redan 1978 valde Leena Hiltunen att stoppa falukorven där solen inte skiner. Hon var säkert en småbarnsmamma hon med som fått nog av skiten. Hon lyckades i alla fall åtgärda en av bristerna…

Over and out.