Den belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski under ett besök i Stockholm i veckan.
Den belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski under ett besök i Stockholm i veckan. Bild: Claudio Bresciani/TT

Utslängd ur landet – fortsätter kämpa mot Lukasjenko

Människorättskämpen Ales Bjaljatski greps efter de stora protesterna mot Aleksandr Lukasjenko i samband med Belarus presidentval 2020.
I dag är fredspristagaren en fri man – släppt ur fängelse och utslängd ur landet efter en uppgörelse med Trumpregeringen.
– Att göra aktivt motstånd i Belarus är omöjligt, säger Bjaljatski till TT under ett Sverigebesök.

ANNONS

Ales Bjaljatski satt i en häktescell i Minsk då han fick höra nyheten av sin advokat: Han hade tilldelats Nobels fredspris.

– Jag skrek som stucken av ett bi. Jag kunde inte tro att det var sant, säger han om beskedet 2022.

Några officiella gratulationer fick han aldrig. Däremot hörde den belarusiska skattemyndigheten av sig och undrade om han tänkte betala skatt på prispengarna.

Nobelpris gav skydd

För tre år sedan dömdes Bjaljatski, Belarus mest kände människorättsförsvarare, till tio års fängelse.

63-åringen ångrar inte att han inte lämnade Belarus innan han greps. Då satt redan flera andra i Vjasna, den organisation som han grundat, i fängelse.

ANNONS

– Det var ett medvetet beslut att stanna. Det var så mycket repression och vi jobbade med att hjälpa offren och de anhöriga, så vår plats var där, säger han.

Statusen som Nobelpristagare gav honom ett visst skydd i fängelset, säger han.

– Andra fångar blev misshandlade, men mig rörde de inte.

Frisläppt efter uppgörelse

Bjaljatski greps efter de stora protester som bröt ut mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko i samband med presidentvalet 2020.

I december 2025 släpptes han fri och deporterades tillsammans med ett stort antal andra politiska fångar efter en uppgörelse med USA. I utbyte fick den totalitära regimen i Minsk lättade sanktioner.

I dag fortsätter Vjasna i exil att dokumentera regimens människorättsbrott. Många politiska fångar sitter fortfarande inlåsta.

– Att göra aktivt motstånd i Belarus är omöjligt i dag. Folk är rädda att bli av med jobbet eller bli gripna, säger Bjaljatski.

”Glöm inte bort Belarus"

Det var i fängelset som han fick veta att Ryssland med understöd av Belarus inlett den fullskaliga invasionen av Ukraina. Enligt Bjaljatski hänger framtiden för Belarus på hur det går i Ukraina, eftersom en försvagad Putin innebär en svagare Lukasjenko.

– Lukasjenko förstår att kriget nått en återvändsgränd och att de inte kan uppnå vad de hoppades på, att ansluta Ukraina till det ryska imperiet. Det är därför han började förhandla med amerikanerna.

ANNONS

Ales Bjaljatski har ett tydligt budskap till Sverige och EU:

– Glöm inte bort Belarus, trots att kris efter kris avlöser varandra. Regimen har mycket litet stöd och det finns ett utbrett missnöje. Det är därför repressionen fortsätter, eftersom de vet att de annars förlorar makten.

Ales Bjaljatski kort efter att han släppts och tvingats lämna Belarus för Litauen i december 2025.
Ales Bjaljatski kort efter att han släppts och tvingats lämna Belarus för Litauen i december 2025. Bild: Mindaugas Kulbis/AP/TT

Fakta: Ales Bjaljatski

Aljaksandr "Ales" Bjaljatski är född i Värtsilä (Vjartsilja på ryska) i ryska Karelen 1962.

Han är utbildad lärare och språkvetare och engagerade sig i människorättsarbete i det då sovjetiska Belarus redan på 1980-talet.

1996 grundade han människorättsorganisationen Vjasna (Våren) som förbjöds 2003, men ändå har fortsatt att verka.

I november 2011 dömdes Bjaljatski till 4,5 års fängelse för "undanhållande av inkomst i stor skala". Han släpptes i förtid 2014, men greps igen 2021 och dömdes då för först skatteflykt till 7 års fängelse och sedan till 10 års fängelse för smuggling och finansiering av politiska protester.

Bjaljatski har fått en rad internationella priser för sitt arbete: Europarådets Vaclav Havel-pris 2012, EU-parlamentets Sacharovpris och svenska Right Livelihood Award 2020, samt Nobels fredspris 2022 (delat med ryska organisationen Memorial och ukrainska CCL).

Erik Norbergh/TT
TT
ANNONS