Ekonomin överhettas
I Rysslands krigsekonomi har den militära sektorn blåsts upp som en ballong, vilket driver upp inflationen högre än vad som medges officiellt.
Centralbanken har petat ned styrräntan under hård press från president Putin, men det väntas inte hjälpa.
Det höga oljepriset ger Ryssland lite respit, men inte mer. Budgetunderskottet för första kvartalet är högre än det skulle vara för hela 2026. Låg arbetslöshet kopplas direkt till det faktum att en stor del av arbetskraften har dött i krig.
Putin säger sig följa allt noga och kräva åtgärder. Det på pappret oppositionella Kommunistpartiets ledare Gennadij Ziuganov har varnat för att Ryssland riskerar ”ett nytt 1917” – syftande på ryska revolutionen och tsarväldets fall.
Förtrycket skaver
Kreml har sänkt en digital järnridå för det ryska nätet, där stora plattformar har förbjudits och myndigheterna har full insyn.
Kritik hörs högre upp i maktapparaten, bland drabbade företagare och i folklager där många brukar blunda för politiken.
– Vladimir Vladimirovitj, vi är rädda för dig, säger kändisinflueraren Viktoria Bonja i ett filmklipp riktat till president Putin som har fått miljontals visningar.
Hon lyfter en rad inrikesproblem – bland dem masslakt av boskap som har utlöst bondeprotester i södra Sibirien och kritiserad hantering av översvämningar i Dagestan – och har orsakat en uppståndelse som har tvingat Kreml att gå i försvar.
För första gången på flera år har förtroendet för presidenten sjunkit i det statliga ryska institutet VTSIOM:s mätningar, vilket brukar tas som en fingervisning.
Putin har börjat ta avstånd från inskränkningarna och nätcensuren. I måndags lade han ansvaret på statsduman, då han uppmanade dess ledamöter att inte ”bara fokusera på förbudslagar”.
– Allt detta är tillfälligt och kommer att passera, bedyrade han då.
Ingen fred i sikte
Allra minst 213 000 ryska soldater har stupat i invasionskriget. Till det kommer ett mörkertal och hundratusentals skadade.
Vid fronten i Ukraina har ryska styrkor börjat tappa mer mark än de tar. Fler soldater stupar än vad myndigheterna rekryterar.
Ukraina utför större motanfall i Ryssland. ”Giftregn” faller över Svartahavsstaden Tuapse då ännu en oljeanläggning har satts i brand.
Trots en mer tillmötesgående medlare i USA:s president Donald Trump har Ryssland inte nått längre med sina högt ställda krav.
, som tolkas med viss försiktighet, indikerar att fler ryssar vill ha fred.
Fakta: ”Den gode tsaren”
Vladimir Putin har styrt Ryssland i drygt 26 års tid, längre än de längst styrande Sovjetledarna Stalin och Brezjnev. Under ett alltmer autokratiskt styre har han länge liknats vid en modern ”tsar”.
Presidentens kommunikation följer också en historisk tradition: ”Den gode tsaren och de onda bojarerna”.
Det tidigare Tsarrysslands envåldshärskare framställde sig själva som folkets beskyddare. När det var positiva nyheter så tog de åt sig äran som välgörare och när det var negativa nyheter sades det vara någon annans fel, ofta bojarernas (adeln) och helt bortom tsarens kännedom.
Vladimir Putin lägger regelmässigt skulden för dåliga saker på personer längre ned i systemet: politiker, enskilda tjänstemän eller oligarker. Varje år håller han tv-sända frågestunder där enskilda ryssar släpps fram med frågor och klagomål, varpå Putin svarar med löften om att ansvariga ska tas i örat.
