- Det är ett brott, säger Pelosi, som är representanthusets talman, vid en presskonferens i Washington.
Hon specificerade inte när hon anser att Barr ljugit. Men Demokraterna har anklagat honom för att ha vilselett kongressen när han tidigare vittnade och sade att han inte vet om den särskilde åklagaren Robert Mueller delar hans bedömning av slutsatserna i utredningen om ryska försök att påverka presidentvalkampanjen 2016. I själva verket hade Mueller i ett brev till Barr klagat på ministerns offentliga sammanfattning av utredningen.
En talesperson för justitiedepartementet kallar Pelosis påstående om att Barr har ljugit för "oförsiktigt, oansvarigt och falskt".
Hotat med stämning
Barr var kallad att vittna inför representanthusets justitieutskott om Rysslandsutredningen och sina beslut att censurera delar av den. Vita huset har tidigare protesterat mot att utskottet vill låta advokater delta i utfrågningen, i stället för att som brukligt enbart låta de folkvalda ställa frågor. Det var även detta argument en talesperson för justitiedepartementet på onsdagen uppgav som skäl för ministern att utebli.
- Han är livrädd för att möta skickliga advokater, säger demokraten Jerry Nadler, utskottets ordförande, som har hotat att vidta tvingande legala åtgärder, genom att lämna in en form av stämning för att få Barr till förhöret.
Inga advokater
William Barr vittnade under onsdagen inför senatens juridiska utskott. Demokraterna har inte majoritet där och inga advokater ställde några frågor. Han försvarade då sin tolkning att president Donald Trump praktiskt taget frikänns i Rysslandsutredningen.
- Jag anser inte att regeringen hade grund för ett åtal, sade Barr inför kongressen, där han fick svara på frågor om sin sammanfattning av den 400 sidor långa rapporten.
Bakgrund: Justitieministern om rapporten
Så här sammanfattade justitieminister William Barr den så kallade Rysslandsutredningen i ett brev till kongressen i slutet av mars:
• Rysk valpåverkan:
"Den särskilde åklagarens utredning fastställer att det skedde två huvudsakliga ryska försök att påverka valet 2016", skriver Barr. Han beskriver försök av "trollfabriken" Internet Research Agency (IRA) i Sankt Petersburg, som sedan tidigare lett till åtal mot en grupp ryska medborgare och företag. Justitieministern beskriver även intrång i datorer och servrar som tillhörde Demokratiska partiet och presidentkandidaten Hillary Clinton, där materialet senare lämnades över till sajten Wikileaks.
• Frågan om samröre:
"Den särskilde åklagarens utredning fann inte att Trumpkampanjen eller någon kopplad till den konspirerade eller samarbetade med Ryssland i dess försök att påverka USA:s presidentval 2016", skriver justitieministern. Detta "trots flertalet erbjudanden från ryskkopplade personer att hjälpa Trumpkampanjen".
• Försök att hindra rättvisans gång:
Ett antal ageranden av president Trump – "där de flesta har varit föremål för offentlig rapportering" – har utretts som misstänkta försök att förhindra rättvisans gång. Det handlar bland annat om avskedandet av FBI-chefen James Comey efter att denne inte velat lova presidenten lojalitet. Barr skriver att rapporten lägger fram bevis som pekar åt bägge håll: "Den särskilde åklagaren slår fast att 'medan denna rapport inte fastställer att presidenten begick ett brott, så frikänner den honom heller inte'", skriver justitieministern. Barr skriver dock att han och departementet inte anser att det finns tillräckliga bevis för sådana brott och poängterar att allt som tas upp i rapporten måste kunna bevisas bortom rimligt tvivel.
• Inga fler åtal:
"Rapporten rekommenderar inte några ytterligare åtal, inte heller har den särskilde åklagaren fått till stånd några åtal som ännu inte offentliggjorts", skriver Barr.