Premiärminister Mariano Rajoy kallade till ett extrainsatt ministermöte på onsdagen för att komma fram till hur man skulle svara på Kataloniens regionpresident Carles Puigdemonts tal på tisdagen, där han meddelade att självständighet kommer att utropas i regionen, men att man skjuter upp självständighetsförklaringen några veckor för att hålla dialog med Spanien.
Regeringens svar blev dock en fråga som även många andra ställer sig: Har ni utropat självständighet eller inte?
De katalanska ledarna får enligt Rajoy till på måndag, klockan 10.00 svensk tid, att svara på den frågan. Om Puigdemont då säger att Katalonien har utropat självständighet får han ytterligare tre dagar på sig – till torsdagen den 19 oktober klockan 10.00 svensk tid – att ändra sig. Om han inte gör det ska artikel 55 i den spanska grundlagen tillämpas, vilket innebär att regeringen i Madrid tar direkt kontroll över den halvautonoma regionen.
- Svaret från den katalanske presidenten kommer att avgöra framtida händelser inom de närmaste dagarna, säger Rajoy, enligt Reuters.
Tvetydiga besked
Enligt Jakob Lewander, statsvetare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, pågår en slags väntanslek mellan de båda ledarna.
- Barcelona passade över bollen till Madrid för att se om de skulle ta i med hårdhandskarna. Hade Madrid tagit i med hårdhandskarna hade det kunnat skapa stora protester och gett legitimitet och stöd till idén om självstyre. Men Rajoy är en mästare på den här typen av politik. Han svarade med samma mynt, och tvingar nu Puigdemont att visa sin hand, säger han.
I ett tal avvisar Rajoy också ännu en gång Puigdemonts inviter om medling och säger att spansk lag gäller.
- Det finns ingen medlingsmöjlighet mellan demokratisk lag och olydnad, olaglighet.
Press från alla håll
Frågan är nu hur Puigdemont tänker hantera den press som kommer från den spanska regeringen, EU och från de olika falangerna i den egna regionregeringen.
- Skulle den spanska regeringen ge efter nu och ta en dialog vid kvart i tolv, då skulle det vara ungefär som att förhandla med någon som hotar en. Men regeringen har nog insett att man behöver hantera det här problemet, säger Jakob Lewander.
Oppositionsledaren Pedro Sanchez, partiledare för socialistiska PSOE, menar dock att en tredje väg är aktuell. Sanchez uttalade sig efter Rajoys uttalande och förklarade att han hade kommit överens med premiärministern om att se över en grundlagsändring, för att reformera sättet regionerna, inklusive Katalonien, styrs.
Sanchez vill att debatten ska fokusera på "hur Katalonien stannar i Spanien, inte hur det lämnar", uppger nyhetsbyrån AFP.
Fakta: Den katalanska folkomröstningen
I folkomröstningen den 1 oktober fick väljarna svara på frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".
Den regionala styrande koalitionen lovade att självständighet skulle utropas vid ett ja-resultat.
Av totalt 5,3 miljoner röstberättigade deltog uppemot 2,3 miljoner, vilket motsvarar 42,3 procent, enligt det katalanska regionstyret. Omkring 90 procent av dem som röstade sade ja till självständighet.
Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till.
Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.
Folkomröstningen var förbjuden av Spaniens författningsdomstol.
Fakta: Artikel 155
Om Katalonien går vidare med självständighetsplanerna har inte Spaniens premiärminister Mariano Rajoy uteslutit att ställa det regionala självstyret under centralregeringens kontroll. För att göra det skulle han behöva åberopa artikel 155 i den spanska konstitutionen – som aldrig tidigare har använts.
Tack vare sin grundlag är Spanien ett av världens mest decentraliserade länder, med 17 halvautonoma regioner med varierande kontroll över frågor som utbildning och sjukvård.
Folkomröstningen om Kataloniens självständighet förbjöds av Spaniens författningsdomstol. Artikel 155 ger Madrid rätt att "vidta nödvändiga åtgärder" om en region bryter mot sina konstitutionella skyldigheter eller agerar på ett sätt som hotar Spaniens intressen.
Dessa åtgärder skulle kunna innefatta ett upphävande av den regionala regeringen, att inordna den katalanska poliskåren Mossos d'Esquadra under det spanska inrikesdepartementet eller till och med stänga det regionala parlamentet, enligt Javier Pérez-Royo från universitetet i Sevilla.
Rajoy kan dock inte ensidigt åberopa artikel 155, utan han skulle först behöva informera Carles Puigdemont om sin avsikt. Det skulle ge den katalanske ledaren möjlighet att byta linje.
Därefter skulle Rajoy behöva vända sig till senaten, där en kommitté måste stödja hans förslag och de juridiska riktlinjer som senaten sedan ska rösta om.
Källa: Reuters