5G-nätet påverkade immunförsvaret och orsakade coronaviruset. Det var en av flera konspirationsteori som började florera i sociala medier i våras. Teoretikerna menade att den nya tekniken påverkade små mikroskopiska vätskebubblor som fungerar som budbärare mellan kroppens celler, bubblorna heter exosomer eller extracellulära vesiklar.
Teorin finns det ingen vetenskaplig grund för – men bubblorna finns i både djur och människokroppar. Och för mer än ett decennium sedan fick ett forskarteam på Göteborgs universitet korn på att de också bär med sig ett genetiskt budskap till cellerna om hur de ska bete sig.
I dag använder Göteborgsforskarna kunskapen för att försöka ta fram ett vaccin mot just covid-19.
– De här nanobubblorna kan kommunicera avancerade signaler mellan celler, när vi tittade på mänskliga celler. Sen vet man ju att alla djurslag och organismer frisätter sådana här bubblor, även bakterier till exempel, säger Jan Lötvall, professor och överläkare vid institutionen för medicin, som leder gruppen.
Lurar immunförsvaret med magbakterie
När det nya coronaviruset kom i våras höll de redan på att ta fram vaccinkandidater för en rad olika bakteriesjukdomar och arbetade även med behandlingar mot cancer. Men i och med pandemin började de också titta på kandidater mot covid-19.
Nu har forskarna manipulerat en vanlig magbakterie till att producera det nya coronavirusets protein. Därefter bokstavligen skakar och centrifugerar de fram bubblorna. När de injiceras reagerar immunförsvaret på fragmenten av bakterien och lär sig samtidigt att coronaproteinet är en del av en angripare som ska motarbetas.
– Man sparkar igång immunförsvaret för att det ska bilda antikroppar och t-celler mot ett virusprotein, säger Jan Lötvall.
Forskarna har tagit sig igenom de första laboratoriefaserna och håller just nu på att testa vaccinet på möss.
– Vi har sett i försöken att vaccinet ter sig vara säkert, det vill säga orsakar inte någon svår inflammation eller så, och ger ett tydligt immunsvar mot sars-cov2-proteinet, säger Jan Lötvall.
Vad gör ett vaccin?
Lär kroppens immunförsvar att känna igen och försvara kroppen mot främmande ämnen, som exempelvis virus.
Kan man vaccinera sig mot alla sjukdomar?
Nej, det är i huvudsak smittsamma sjukdomar som det finns vaccin mot, som exempelvis mässlingen och humant papillomvirus (HPV). I huvudsak rör det sig om infektionssjukdomar orsakade av virus eller bakterier. I Sverige har många allvarliga sjukdomar blivit ovanliga tack vare vaccin.
Hur länge varar effekten av vaccinet?
Olika vaccin ger olika långt skydd. Det finns de som ger skydd resten av livet eller i många år, men det finns också exempelvis influensavaccin som behöver tas om varje år.
Källor: EMA, 1177.se
Nu håller Göteborgsforskarna på och finjusterar och tar fram olika varianter av ett vaccin. För att komma vidare till tester på människor och en tillverkning krävs andra förutsättningar och sannolikt också cirka 50 miljoner i investeringar, enligt Jan Lötvall.
– Vi vet i princip hur det skulle kunna göras för att testas på människor. Vi har till och med pratat med läkemedelsfabriker som skulle kunna göra det här åt oss. Det är en finansiell fråga såklart, det är betydande summor som behövs, flera miljoner euro som behöver investeras för att man ska kunna testa vaccinet fullt ut på människa, säger Jan Lötvall, som också är en av de 23 forskare som förordat en striktare svensk strategi i bland annat en debattartikel i GP.
Om ni hade haft pengar och möjlighet att testa på människor, när skulle ert vaccin kunna vara klart?
– Det skulle ta ett år ungefär.
Nästan 200 vaccinkandidater
Det saknas ännu vaccin som är godkända mot covid-19 inom EU. Det är också oklart vilket skydd ett vaccin skulle kunna ge och hur länge en eventuell immunitet skulle kunna bestå. Men både beprövade och nya metoder används för att få fram ett vaccin.
På Världshälsoorganisationens, WHO:s, lista över projekt som nu utvärderas finns nästan 200 kandidater i olika stadier av utveckling. Ett 40-tal av dem har börjat testas på människor och två av dem har kommit så långt att de utvärderas löpande av EU:s läkemedelsmyndighet. Det handlar om vaccinkandidater från Astra Zenecas samarbete med University of Oxford samt Pfizers samarbete med BioNTechs. Efter de tre testfaserna på människor krävs att vaccinen godkänns och därefter kan tillverkas.
Vaccin kan delas upp i olika typer efter hur de bygger upp ett försvar. Exempelvis vaccin mot mässlingen, påssjuka och röda hund är levande vaccin, med andra ord försvagade virus eller bakterier som inte ska kunna orsaka någon allvarlig sjukdom, men som manar fram ett försvar i kroppen. Kolera, polio och stelkramp är istället inaktiverade vaccin, som innehåller ett virus eller bakterie som efter att det påverkats saknar förmågan att föröka sig.
Olika typer av vaccin
Vaccin fungerar på olika sätt. Här är några av de typer som finns på WHO:s lista över covidvaccin under utveckling.
Inaktiverat
Traditionellt sätt att ta fram vaccin där viruset eller bakterien, det vill säga antigenen, odlar och kemiskt tas ifrån förmågan att orsaka sjukdom. Då reagerar immunförsvaret på antigenen och om kroppen utsätts för smitta känner det igen den och har redan ett försvar.
Proteinvaccin
Coronaviruset består av en sträng arvsmassa, RNA, och omges av ett hölje av protein. Proteinet kan produceras i lab och kombineras därefter med något annat syntetiskt ämne som triggar en reaktion från immunförsvaret, eftersom proteinet inte kan göra det på egen hand. När proteinet dyker upp igen, men som en del av coronaviruset, känns det igen av immunförsvaret.
Vectorsbaserade vaccin
Vaccin som baseras på ett annat virus. När det gäller covid-19 används till exempel adenovirus, ett vanligt förkylningsvirus, som manipuleras till att producera coronavirusets protein. När adenoviruset förklätt i coronavirusets protein dyker upp i kroppen lär sig immunförsvaret känna igen det som en angripare. Bland den här typen av vaccin finns Astra Zenecas, ett av de som kommit längst just nu.
RNA/DNA
DNA är dubbelsträngad arvsmassa och RNA är flyktigare arvsmassa med enbart en sträng. Det förstnämnda har studerats länge för vaccinproduktion, medan det andra är nyare i sammanhanget. Här är tanken att DNA eller RNA som är programmerat att producera coronavirusets protein injiceras i kroppen. Då produceras enbart proteinet, medan virusets andra beståndsdelar saknas.
I dag tar det vanligtvis mellan 10 och 15 år att gå igenom alla processer innan ett vaccin är färdigt. Men nu talar läkemedelsbolagen snarare om några få år. Anledningen är, enligt Ali Harandi, forskare i vaccinologi på Göteborgs universitet, att läkemedelsverken i USA och EU har sänkt kraven dramatiskt för covid-19-vaccin. Vanligtvis krävs djurförsök och en rad andra processer innan ett vaccin ens får lov att testas på människor. Men det steget har läkemedelsföretagen nu fått lov att hoppa över.
– De ger tillstånd i ett nödläge. Så länge nödläget fortgår så får vaccinen användas, men när det är över måste de gå igenom de rätta procedurerna för att bli godkända. Samma sak gjordes med ebolavaccin, säger Ali Harandi.
Men den stora frågan om det ens blir ett covidvaccin är fortfarande obesvarad. Enligt Ali Harandi är chansen att det kommer ett vaccin större när ett nödläge är utropat och fler än vanligt anstränger sig och mycket pengar investeras i utvecklingen.
– Det är en stor marknad. Behöver vi hundratals vaccin? Det behöver vi inte, men min gissning är att vi kommer att ha 20-30 olika covidvaccin, säger Ali Harandi.
Han menar att mycket tid sparas, men pekar också på att det finns en baksida - risken att något missas av myndigheterna.
– Detta saknar motstycke, vi har inget annat exempel i vaccinhistoriken som har utvecklats i en så snabb takt.
