Margot Wallström har träffat Aung San Suu Kyi två gånger de senaste två dagarna. Först tillsammans med andra utrikesministrar under toppmötet mellan EU och Asien (ASEM) som äger rum i Burma. Därefter i ett enskilt möte på tisdagsmorgonen.
- Jag tycker att det var ovanligt uppriktigt. Det var rakt på sak och ärligt, säger Margot Wallström till TT.
I helgen besökte hon ett flyktingläger i Bangladesh där hundratusentals rohingyer lever i provisoriska hem. Efteråt underströk Margot Wallström att de utsätts för brott mot mänskligheten – och att Aung San Suu Kyi måste erkänna att det är ett enormt humanitärt problem.
- Förväntningarna är ju stora på Aung San Suu Kyi. Man vill ju också att hon ska visa ett moraliskt ledarskap, som består i att visa medkänsla för den här gruppen, som vi själva kunde se var så medtagna och så plågade och faktiskt traumatiserade av vad de har varit med om.
Inga hot
Wallström pratade inför mötet om att vara beredd att ta i med hårdhandskarna om Burma inte gör något för att förbättra rohingyernas situation. Men efteråt säger hon att den burmesiska regimen vet att sanktioner kan bli aktuella om inget händer, att samtalen mer handlade om omvärldens vilja att hjälpa till.
- Det var viktigare i första hand än att kanske hota med sanktioner.
Den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Burma kränks dagligen och förtrycket har intensifierats de senaste åren, anser Amnesty International. Enligt en ny rapport från människorättsorganisationen är Burmas agerande mot rohingyerna att likställa med apartheid.
"Kan inte fortsätta"
Bara sedan i augusti i år har över 600000 rohingyer flytt sina hem i delstaten Rakhine över gränsen till Bangladesh. Många har dött på vägen. De som överlevt har vittnat om fruktansvärda övergrepp i form av misshandel, våldtäkter och brända byar.
- Det finns ett folkligt motstånd mot den här gruppen som hon har lite svårt att hantera, säger Margot Wallström om Aung San Suu Kyi.
- Hon försökte förklara så gott det gick att det här inte är så lätt för henne i relation till militären. Att det finns begränsningar kring vad hon kan åstadkomma på egen hand, att militären fortfarande har en särställning i landet som gör det här besvärligt.
Margot Wallström tycker att hon och hennes EU-kollegor var tydliga gentemot Aung San Suu Kyi att något måste ske.
- Att vi förväntar oss mer, också av henne som moralisk ledare.
TT: Tror du uppriktigt att det kommer att ske någon större förändring i Burma i närtid?
- De vet att det här inte kan fortsätta. De måste hantera den här situationen.
Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera
